L32 - en välseglande koster

L32 är kanske en av de mer kända långseglarna och tillhör klassen traditionella valdäckade kostrar.

L32:an har byggts på ett flertal platser och kvalité och utförande varierar en hel del, den mest påtalade är de två rufflängderna. De flesta var självbyggen och halvfabrikat men enligt rykten ska formarna finnas kvar fortfarande och kanske dyker det upp fler L32:or.

Söker man en beprövad långseglare kan L32 fungera fint och kan ofta fås till ett bra pris, men ta med en besiktningsman för säkerhets skull.

Förutom L32:an finns L28, L30, L31 och L38.

Jørgen Brems i Danmark har eftersökt och kartlagt praktiskt taget alla L32:or som byggts och han konstaterar att de finns över hela världen; 179 i Sverige, 17 i Tyskland, 15 i Danmark 7 i USA, 2 i Kanada (läs Hugh Macartneys inlägg under ägarkommentarer) och flera andra utspridda i mindre mängder, bl.a. en i Österrike (!). Jørgen kan man nå med frågor om din L32 är med på listan - mejla honom på
l32@jbrems.dk

Ägar kommentarer.

L 32:an byggdes från 1965 då Malmö Flygindustri startade tillverkningen. Den gjordes då med kort ruff. Därefter delades tillverkningen någon gång på 70 talet mellan Lerum, där den gjordes med lång ruff och ytterligare någon stans som jag inte på rak arm kan komma ihåg. Därefter gjordes också ett antal i Karlskrona i början på 80 talet med förhöjd ruff och framflyttad mast. Den är vad jag vet alltid, till skillnad mot ex vis L31, gjord i sandwich konstruktion. Finns även ketchriggad, men relativt ovanligt.

Eftersom det är en äldre konstruktion och därtill är många hembyggen är den litet trång inuti om man jämför med en modern 32 fotare. Inredning varierar, de flesta i teak. Standard är vad jag förstår 5 kojer, varav en stickkoj, pentry direkt nedanför ingången till babord. Toalett vid skottet till hö mittemot en garderob. Genomgående mast. Båten är ju långkölad med dess för och nackdelar. Hopplös att backa för motor med och svårmanövrerbar i hamnar om det blåser. Går mycket fint i sjön, är dock ordentligt lovgirig vilket kan vara påfrestande och kräver nästan någon form av automatstyrning vid längre rorpass.

Den seglar hyfsat bra, LYS 1,08. Sittbrunnen är liten vilket är både bra och dåligt. Skönt om man seglar längre för man sitter bekvämt och vindskyddat, kanske litet trångt om man har gäster i båten. Gott om stuvutrymmen. Ordentliga självlänsar i sittbrunnen känns tryggt. Över huvud taget en båt som har ordentliga dimensioner på allting, det känns inte som risken för masthaveri eller liknande är speciellt stor.

Info från Ola Oljelund

Mer om fördelarna

L-32:ans fördelar: Den är prisvärd, man kan hitta en nergången för ca. 150 eller en med riktigt hög standard för 300. Vissa säger att den är vek och lovgirig men det är ingenting jag har lidit av. Har man bra segel och trimmar rätt så seglar hon som en dröm. Det finns nog ingen kosterbåt i samma längd som seglar om en L-32:.a.

Nackdelar: Lite trång är den ju om man jämför med motsvarande båtar. Man får passa sig så att inga håltagningar utanför homogen glasfiber är gjorda för där kan det lätt krypa in vatten och göra skada. Denna risk är hög med en gammal båt som den här ofta är.

Info från Mattias Lilja som seglade ner Thera till Spaniens sydkust.

S/y Orca på väg söderut

Jag valde båt efter att den skulle vara långkölad, säker, beprövad, sandwichskrov då jag skulle bo i den året om några år för att amortera av skulder efter en dyr skilsmässa. Den kostade inte heller någon fantasisumma.

Jag brydde mej inte om att båten kunde vara sliten - jag tänkte att jag sliter ut allt för att därefter investera i nya vettiga saker. S/y Orca kostade mej 190.000 i juni 95.

Arvid Laurin ritade båten på 60 talet, målsättningen var att det skulle bli den mest sjösäkra båt som man då kunde få.

Båten eller s/y Orca som hon heter är en traditionell båt utan konstigheter. Innan jag köpte henne så provsatte jag sittbrunnar på båtar från 200.000-2 miljoner kr. Tro't eller ej, det fanns ingen sittbrunn som var lika bekväm med högt stöd för ryggen som L32an.

Jag flyttade ner till båten samma vecka som jag fyllde 40 år, sommaren 95. För att gardera mej inför kalla vintrar och strömavbrott så köpte jag en reflexkamin, begagnad rundstrålande och med kokplatta upptill.

Som el värme hade jag ett oljefyllt element på 2kW. Det höll värmen ner till ca 10 minusgrader, då startade jag Reflexen. Sen fick jag börja klä av mej. Enligt tillverkaren skall den ge 1600W värme. Jag kan berätta att den första vintern hade jag en vecka då det var 24 grader kallt. Visserligen gick det då inte att sova i förpiken utan man fick bädda i salongskojen som "bara är 190x80cm" men det var så varmt och skönt och kaminen gick som mest på halv effekt.

Vad gäller kondens så fanns det i början på höstarna på fönstren, det kunde även bli lite is på insidan då det var som kallast men i övrigt så hade jag inga besvär av fukt. Efter någon månad med värme så hade hon torkat upp invändigt och det var inte fuktigare än i en sommarstuga.

När det var som kallast så lade jag mammas elektriska värmedyna på durken, då var fötterna varma och goa.

Det tog mej 4 år och 6 månader att bli skuldfri. Under vintermånaderna så satt jag och planerade min långsegling. Jag bestämde att jag skulle åka senast det år som jag fyllde 50.

Det har gått lite bättre så avresan är bestämd till juli 2002. Då fyller jag 47.

Vänliga hälsningar Kent Nyberg

Hugh med Mermaid i Canada

I have an L32, built Malmo 1965, her on Vancouver Island, British Columbia, Canada. I am the second owner having owned "Mermaid" since 1973. It is only the second L32 in Canada.

I have the Gustav Plym glassfibre mast and boom and the standard inside arrangement. I recently installed a new 2020Volvo 20Kp freshwater cooled diesel motor in place of the MD2. I have also a fullybattened mainsail which works very well. Also I have a folding cockpit table which seats 6 persons and can be stored behind and below the starboard berth in the main cabin. I have hull Nr 53 with Airex. Later models I think had balsa wood - not so good.

No doubt you are familiar with the man from Holland who is sailing (mostly) around the world in his old L32 called "Ironoverload" and you can find details at ironoverload.nl. His name is Arie Bloom from Harlingen. He has a disease called haemochromatosis where the body makes too much iron in the blood so the name Ironoverload is apt.

The L32 is an ideal boat for west coast sailing here. She is fast, seaworthy and her deep draft is no problem as our waters are very deep. Recently I sailed for a week in company with a Yamaha 35 and consistently beat her in every point of sailing. We pointed higher to windwards and were very much faster.

I have sailed with the American Westsail 32's and again left them miles behind on every point of sail. I have made only minor modifications. The original sail was replaced with a fully battened one, recently a new 20 hk Volvo f/w cooled Volvo dies installed, a glassfibre holding tank in the toilet compartment and a splendid cockpit table which seats six persons.

Perhaps another L32 owner would be iterested in the pln for it. I use a specially made clinker planked praam dinghy with yellow cedar transom, bow and seats which stows under the boom. The L32 is so easy to balance that it will sail for hours by itself using an adjustable shock cord, but I'm sure you are familiar with this old trick. It makes single-handed sailing very much easier, especially when tacking. The end of the till has the bust of a mermaid -havsfruen -carved on it. Is the mould still in existense, where is it and who owns it ?

Dr Hugh Macartney, Canada

I bought, last June a sailing boat L32, built in 1964. She is a nice boat,
but needs to be refitted.

First of all, I have to change the engine. I would like to know at your opinion, what is the minimum power acceptable on this boat? The former engine was a volvopenta 2003T (40 cv) fitted in 1987. I'm the fourth owner of the boat and I'm sailing around New Caledonia where I live.

I thank you very much if you could help me with any information, about the motorisation of L32 or the way to contact the Laurin yard.

Info från Laurent Le Brun, Nya Kaledonien Söderhavet