 |
"En
tung stålbåt bästa alternativet"
Jag
fick ett mejl från Sigge Johansson där han beskriver
de egenskaper han själv vill ha i en långfärdsbåt.
"H�ller
med Dig om det mesta i kapitel 1 av Dr�mb�ten.
F�rutom det att ha snabbhet som krav. Som Du sj�lv konstaterar �r
en medelstor b�t med "packning" inte alltid l�tt att f� fart p�.
Sedan f�r man v�l kanske beakta att som havsluffare f�r man helt
enkelt kasta bort svensson-stressen och bara ta det lugnt.
Har
man br�ttom b�r man nog v�lja ett annat f�rds�tt. Visserligen kan
man någon gång kanske ha behov av att kunna elda iv�g
en bit f�r att komma undan ett elakt v�dersystem. Men det �r definitivt
inte n�dv�ndigt. D� kan en kraftig diesel kompensera ett tillf�lligt
behov av snabbhet v�l s� bra.
En
stor och tung b�t - 35-45 fot, 10-15 ton - klarar � andra sidan
av ett ov�der betydligt b�ttre �n ett litet l�tt �ggskal i plast.
Den r�r sig lugnare och f�ljer med sj�n p� ett helt annat s�tt �n
de sm� och l�tta vilka i princip kan bl�sa iv�g fr�n v�gtopp till
v�gtopp. Och skaka s�nder b�de b�t och bes�ttning p� kuppen. Har
med b�de b�van och f�rv�ning l�st ett flertal skildringar d�r folk
tagit sig �ver de stora haven med helt nerlastade 6-7-8 meters b�tar.
Jag sj�lv skulle inte ett f�r �gonblick fundera �ver att ge mig
iv�g �ver st�rre vattendrag med något liknande. Jag vill ju
ha det b�de rymligt, n�gorlunda lugnt, bekv�mt och s�kert. S� hand
i hand med st�rre/tyngre b�t g�r �ven s�kerhet och bekv�mlighet.
D�
�r det l�ngt viktigare att b�ten �r s� kraftigt riggad att man kan
sl� sig ut fr�n en l�kust i vilket v�der som helst. Inget �r farligare
p� havet �n land.
Sedan
har vi materialet b�ten �r gjord av. De vanligaste �r tr�, plast,
glasfiber, komposit, betong, st�l och aluminium. Det st�rsta utbudet
och mest f�r pengarna f�r man nog i avdelningen glasfiber.
Men
det finns ytterligare en aspekt att fundera �ver - n�mligen s�kerheten
i form av materialets h�llbarhet vid h�rdh�nt kontakt med andra
f�rem�l. Idag �r det n�mligen inte bara b�tar som befar oceanerna.
Det
vimlar av alla m�jliga och om�jliga f�rem�l. Listan �r n�stan o�ndlig.
Det tr�kiga �r att m�nga av dessa f�rem�l �r direkt livsfarliga
f�r de flesta segelb�tar. Det �r exempelvis containrar, kylsk�p,
tr�dstockar, tankar, sovande valar, och. Allt detta flyter precis
i ytan och �r s� gott som om�jligt att uppt�cka och undvika i tid.
I d�ligt v�der och/eller m�rker �r det komplett om�jligt. De flesta
segelb�tar tillverkade i tr�, plast, glasfiber, komposit och betong
f�rliser vid en kollision med dessa f�rem�l. Den enda som tar sig
ur en s�dan duell levande �r bara en segelb�t av metall. I m�nga
fall �r �ven aluminium f�r mjukt.
Eftersom
hela min existens och samtliga �godelar st�r och faller med b�ten,
blir mitt val ett l�ngk�lat skrov i st�l. De flesta seglar ju faktiskt
runt i glasfiber. Och det g�r i de flesta fall helt bekymmersfritt
avseende s�kerhet. Men om olyckan skulle vara framme, s�
vill jag vara ombord p� en b�t av st�l. En annan f�rdel med st�l
�r att det �r l�tt att laga och f�r�ndra. Samt att material och
svets finns �verallt. Visst, metall rostar men med sunt f�rnuft
och r�tt teknik kan en st�lb�t faktisk g�ras mer eller mindre rostfri.
Det finns en uppsj� av st�lb�tar. Problemet �r "bara"
att hitta en i n�gorlunda gott skick."
Sigge
Johansson
|
 |
 Mer
info |
|
�
Sigge Johansson bor i Str�mstad och har långseglat i
Medelhavet, fr�n Rhodos �ver bl.a Santorini, Korintkanalen,
Levkas, Korfu, Sicilien, Lipari, Ustica, Sardinien, Corsica
och bort l�ngs Frankrikes sydkust till La Grand-Motte i en
First 435.
Nästa
båt blir en stålbåt.
|
|