Så förbereder du dig och din besättning för orkan

Att vara förberedd för dåligt väder är den viktigaste taktiken inför mötet med en möjlig orkan. Men även en kuling eller storm kan ställa till nog med problem för en dåligt rustad besättning. Läs innan ovädret är över dig!


Om du kan vänta sig hårt väder så finns det flera saker att göra. Uttrycket förtöj alltid för storm kan man också överföra till hur man kan/bör göra förberedelser för båten även under gång. Det behöver inte ens vara en storm eller orkan som skapar problem ombord. Gammal korssjö till havs eller en ihållande kuling kan vara nog så jobbig om inte man är förberedd …
Börja med att se till att alltid vara sjöstuvad så fort du går utanför skyddade vatten - det kan för all del också behövas på Östersjön eller inne bland Mamanucaöarna på Fiji också. Säkra jollen på däck snarare än släpa den, plocka undan alla föremål och utrustning som kan utgöra vindfång eller komma lösa när båten kränger eller i värsta fall slår runt.

Det värsta som kan hända
Hårt väder till havs bör inte behöva komma som någon överraskning - modern teknik har gjort att det numera är både lätt och relativt billigt att få färska väderprognoser varje dag - SSB, väderfax, internet är några exempel.
Med någon dags eller åtminstone några timmar förvarning, bör du ganska enkelt kunna förbereda dig. Men det är naturligtvis inte alltid som man kan ta emot prognoser eller att de inte stämmer. Därför bör du också lära sig att tyda barometern och tecken på himlen. Alltså både hängslen och svångrem!

Förberedelser
Först och främst bör du se till att inte vatten kan ta sig in. När vädret börjar bli dåligt så brukar man stänga till doradeventiler, se till att inte vatten kan ta sig in i båten genom luckorna i sittbrunnen eller genom nedgångsluckan. De flesta båtar läcker, oftast inte mer än att de fuktar ner inne i båten, men det kan vara nog så irriterande. För att slippa blötan ombord har jag av erfarenhet lärt mig att silvertejpa svaga områden som förluckan. Till och med ankarkättingens sluk kan ta in mycket vatten som kan leta sig in i båten eller tynga ner fören om något skräp fastnat i ankarboxens utlopp.
Är det ett riktigt oväder bör du eventuellt sätta på stormluckor på fönstren. Inte många båtägare har gjort sådana, men man bör åtminstone ha tänkt igenom hur man ska kunna täta förstörda fönster och luckor med alternativa material och veta var dessa prylar finns ombord.
Man kan också se till att sittbrunnens utlopp är stora nog att snabbt tömma en vattenfylld brunn - en så kallad ”poopning”. Är det en stor volym i sittbrunnen kan man också göra bräddavlopp med stor diameter (45-70 mm) ungefär i höjd med bänkarna. De vanliga utloppen bör vara ”korskopplade”.

Orkansäkra vikar
På flera platser kan man leta upp en skyddad vik eller en mangrovekantad flodarm där man kan slänga ut allt man har i ankarväg i alla riktningar vinden kan komma från och plocka ner allt från däck och antingen skalka luckorna eller ta in på ett hotell på land. Sedan är det bara att hoppas.
Just mangrove är bra att förtöja vid - träden är tillräckligt mjuka för att fjädra om båten skulle spolas upp mot land och dessutom bra att knyta fast förtöjningar i eftersom de är mycket elastiska.
Ett sätt att minska kraften på ankaret under stormen/orkanen är att köra motorn mot vinden. Skydda ankarlinor mot nötning.

Vindmotstånd
Ju mer vinden kan ta tag i desto värre kan man drabbas - om du är ankrad så plocka ner rullgenuan, se till att inte jollen kan blåsa iväg (en del sänker dem för att plocka upp dem efter ovädret). Vindsurfingbrädor, extra segel, landgångar och bränsledunkar som är najade vid mantågen bör antingen förtöjas ordentlig, plockas in eller, i värsta fall, dumpas överbord. Någonting som sitter löst kan i sin tur förstöra andra saker ombord. Det har hänt att ankare har slagit hål i fören efter att man glömt att naja fast den ordentligt. Om du sätter dit extra öglor att fästa utrustning i, se till att de har ordentliga stödplattor på undersidan med genomgående bult, för att fördela krafterna som kan bli mycket stora. På en del välkända båtar är de bara fastsatta med träskruv i däck!

Nedslagning

Om man riskerar att slås ner eller gå runt

  • Nedgångsluckorna klara och låsta på plats
  • Stormluckor för fönstren
  • All löst på däck nedplockat under däck så lågt som möjligt
  • Det som är kvar på däck måste surras väl
  • Se till att batterier, ankarkätting, konservburkar, durkar och annat inte kan komma lösa, om båten skulle vändas upp och ner
  • Förberedda stormsegel, med oljade pistolhakar
  • Plocka in ankarna och lägg dem i kölsvinet
  • Töm jollen på luft och få ner under däck
  • Ta ner rullsegel för att minska vindmotståndet
  • Flytta ner tunga saker inne i båten
  • Träna åtgärderna, innan det blir ”på riktigt”

Från Steve och Linda Dashew

Att slås ner, det vill säga att båten lutar så långt att masten är parallell (eller mer) med vattenytan, är oftast inte någon större fara med en vanlig båt med barlastad köl. När kraften går ur seglen och kölens avdriftshindrande funktion försvinner, så brukar den räta upp sig ganska snart igen. Det kan ta 10 sekunder eller en halv minut, men sedan går den långsamt tillbaka. Vanliga problem är att vatten tränger in, och att lösa saker i båten kastas omkring och går sönder. Man måste alltså förutse vad som kan ske om båten ligger ner - vad kan komma lös (ofta grejor i pentryt - som lådor med bestick och vassa knivar, men också sådant i kylskåpet och på hyllor; hur ser det t ex ut vid navigationsbordet).

Att gå runt 360 grader
Att slå runt helt och hållet är ovanligt. Mycket få seglare har råkat ut för det i verkligheten - men historierna sprids vidare.
Teorierna om varför man slår runt är flera, men en allmänt vedertagen tes är att det i princip behövs det en våg som är minst en tredjedel så hög som båten är lång och dessutom måste den bryta. Att vågor bryter sker lättast på grunt vatten och det är inte ovanligt att nedslagningar och rullningar sker när man är nära en skyddande hamn vid en grund kust.
Se till att all utrustning som kan förvandlas till dödliga projektiler är surrade - som batteribanken och spisen. Har du kättingen inne i båten bör den också surras på plats.

Orkanteknik
Det finns en mängd olika metoder för att underlätta seglingen om man råkar komma in i hård vind trots alla försiktighetsåtgärder vi tagit upp hittills.
Ett sätt är att sätta ut kursen för att komma ur orkanens ”farliga sektor” så fort som möjligt.
Ett annat sätt är att lägga ut drivankare, repslingor, bildäck eller annat som saktar ner båten.
Eller helt enkelt lägga bi för att med stängda luckor för att vänta ut vädret.
Man brukar dock säga att aktiv segling för att komma ut en orkan eller storm, ofta är framgångsrikare än de passiva metoderna. Kanske delvis för att moralen hålls högre i besättningen. En rädd besättning fungerar alltid dåligt.

Livflotten
De senaste årens erfarenheter visar att många besättningar går för tidigt i flotten. Man har hittat båten tämligen snabbt efter nödanrop, men besättningen i flotten ibland en vecka senare. Det är så mycket svårare att se en flotte än en hel båt.
Många menar också att de flesta båtar håller för tuffare tag än besättningen. Det vill säga att besättningen går i flotten innan det verkligen behövs. På så sätt fördröjer man tiden innan räddning.

Pumpar
Det finns inget så effektivt sätt att länsa en båt som en rädd besättning utrustade med hinkar, brukar man säga. Men det bör också finnas minst två manuella pumpar, en som man kan använda från sittbrunnen av den som styr. Den andra kan vara flyttbar, en kraftig handpump fastsatt på en bit planka som man kan stå på medan man pumpar. Slangarna bör räcka till alla utrymmen i båten och ut i sittbrunnen. Tänk på att det bör vara lätt att pumpa och så bekvämt som möjligt - det kan vara oavbruten pumpning i flera dygn.
En stor elektrisk eller motordriven pump är mycket bra så länge all teknik fungerar. Här finns det flera lösningar på marknaden.
Ett särskilt knep är att pumpa vatten med motorns kylningssystem genom att koppla sjövattenslangen till kölsvinet i stället.

Tänk efter före
Alla yrkesbåtar har en bestämd procedur nedskriven i en ”manual” (ISM-koden) för besättningen att följa; t ex hur de ska utrymma båten, släcka en eld eller tillkalla hjälp och har dessutom övat detta. Gör samma sak!
Gör egna scenarier där ni föreställer er att båten sjunker eller att ni får en rapport om ”imminent severe gale force 9” över radion - vad gör ni, i vilken ordning, vem gör vad. Att ha en ganska fast planering som alla känner till, kan också minska rädslan och i bästa fall förebygga att någon får panik.
Det är ett trist samtalsämne med din besättning innan avfärd, men kan rädda liv om du någon gång råkar ut för en nödsituation. Med eller utan orkan, var som scouterna: ”alltid redo”!

Och håll dig gärna borta från drabbade områden under orkansäsong …

Mer info

� Efter orkanen Ivan som drabbade många svenska långseglare i september 2004, har medvetenheten för orkaner ökat. Enligt tillgänglig statistik har också vädermönstret rubbats genom att orkaner dyker upp på ställen som tidigare räknats som säkra och ibland också utan för "säsongen".


Banner - klicka för mer information

  NOAA - Tropical Prediction Center



(C) 1997-2009 BättreBåt och respektive artikelförfattare.
Allt material på de här sidorna är skyddade av upphovsrättslagen.