|
Så
förbereder du dig och din besättning för orkan
Att
vara förberedd för dåligt väder är den
viktigaste taktiken inför mötet med en möjlig orkan.
Men även en kuling eller storm kan ställa till nog med
problem för en dåligt rustad besättning. Läs
innan ovädret är över dig!
Om du kan vänta sig hårt väder så finns det
flera saker att göra. Uttrycket förtöj alltid för
storm kan man också överföra till hur man kan/bör
göra förberedelser för båten även under
gång. Det behöver inte ens vara en storm eller orkan
som skapar problem ombord. Gammal korssjö till havs eller en
ihållande kuling kan vara nog så jobbig om inte man
är förberedd …
Börja med att se till att alltid vara sjöstuvad så
fort du går utanför skyddade vatten - det kan för
all del också behövas på Östersjön eller
inne bland Mamanucaöarna på Fiji också. Säkra
jollen på däck snarare än släpa den, plocka
undan alla föremål och utrustning som kan utgöra
vindfång eller komma lösa när båten kränger
eller i värsta fall slår runt.
Det
värsta som kan hända
Hårt väder till havs bör inte behöva komma
som någon överraskning - modern teknik har gjort
att det numera är både lätt och relativt billigt
att få färska väderprognoser varje dag - SSB,
väderfax, internet är några exempel.
Med någon dags eller åtminstone några timmar förvarning,
bör du ganska enkelt kunna förbereda dig. Men det är
naturligtvis inte alltid som man kan ta emot prognoser eller att
de inte stämmer. Därför bör du också lära
sig att tyda barometern och tecken på himlen. Alltså
både hängslen och svångrem!
Förberedelser
Först och främst bör du se till att inte vatten kan
ta sig in. När vädret börjar bli dåligt så
brukar man stänga till doradeventiler, se till att inte vatten
kan ta sig in i båten genom luckorna i sittbrunnen eller genom
nedgångsluckan. De flesta båtar läcker, oftast
inte mer än att de fuktar ner inne i båten, men det kan
vara nog så irriterande. För att slippa blötan ombord
har jag av erfarenhet lärt mig att silvertejpa svaga områden
som förluckan. Till och med ankarkättingens sluk kan ta
in mycket vatten som kan leta sig in i båten eller tynga ner
fören om något skräp fastnat i ankarboxens utlopp.
Är det ett riktigt oväder bör du eventuellt sätta
på stormluckor på fönstren. Inte många båtägare
har gjort sådana, men man bör åtminstone ha tänkt
igenom hur man ska kunna täta förstörda fönster
och luckor med alternativa material och veta var dessa prylar finns
ombord.
Man kan också se till att sittbrunnens utlopp är stora
nog att snabbt tömma en vattenfylld brunn - en så
kallad ”poopning”. Är det en stor volym i sittbrunnen
kan man också göra bräddavlopp med stor diameter
(45-70 mm) ungefär i höjd med bänkarna. De vanliga
utloppen bör vara ”korskopplade”.
Orkansäkra
vikar
På flera platser kan man leta upp en skyddad vik eller en
mangrovekantad flodarm där man kan slänga ut allt man
har i ankarväg i alla riktningar vinden kan komma från
och plocka ner allt från däck och antingen skalka luckorna
eller ta in på ett hotell på land. Sedan är det
bara att hoppas.
Just mangrove är bra att förtöja vid - träden
är tillräckligt mjuka för att fjädra om båten
skulle spolas upp mot land och dessutom bra att knyta fast förtöjningar
i eftersom de är mycket elastiska.
Ett sätt att minska kraften på ankaret under stormen/orkanen
är att köra motorn mot vinden. Skydda ankarlinor mot nötning.
Vindmotstånd
Ju mer vinden kan ta tag i desto värre kan man drabbas -
om du är ankrad så plocka ner rullgenuan, se till att
inte jollen kan blåsa iväg (en del sänker dem för
att plocka upp dem efter ovädret). Vindsurfingbrädor,
extra segel, landgångar och bränsledunkar som är
najade vid mantågen bör antingen förtöjas ordentlig,
plockas in eller, i värsta fall, dumpas överbord. Någonting
som sitter löst kan i sin tur förstöra andra saker
ombord. Det har hänt att ankare har slagit hål i fören
efter att man glömt att naja fast den ordentligt. Om du sätter
dit extra öglor att fästa utrustning i, se till att de
har ordentliga stödplattor på undersidan med genomgående
bult, för att fördela krafterna som kan bli mycket stora.
På en del välkända båtar är de bara fastsatta
med träskruv i däck!
Nedslagning
Om
man riskerar att slås ner eller gå runt
- Nedgångsluckorna
klara och låsta på plats
-
Stormluckor för fönstren
-
All löst på däck nedplockat under däck
så lågt som möjligt
- Det
som är kvar på däck måste surras väl
- Se
till att batterier, ankarkätting, konservburkar, durkar
och annat inte kan komma lösa, om båten skulle
vändas upp och ner
- Förberedda
stormsegel, med oljade pistolhakar
- Plocka
in ankarna och lägg dem i kölsvinet
- Töm
jollen på luft och få ner under däck
- Ta
ner rullsegel för att minska vindmotståndet
- Flytta
ner tunga saker inne i båten
- Träna
åtgärderna, innan det blir ”på riktigt”
Från
Steve och Linda Dashew |
Att
slås ner, det vill säga att båten lutar så
långt att masten är parallell (eller mer) med vattenytan,
är oftast inte någon större fara med en vanlig båt
med barlastad köl. När kraften går ur seglen och
kölens avdriftshindrande funktion försvinner, så
brukar den räta upp sig ganska snart igen. Det kan ta 10 sekunder
eller en halv minut, men sedan går den långsamt tillbaka.
Vanliga problem är att vatten tränger in, och att lösa
saker i båten kastas omkring och går sönder. Man
måste alltså förutse vad som kan ske om båten
ligger ner - vad kan komma lös (ofta grejor i pentryt
- som lådor med bestick och vassa knivar, men också
sådant i kylskåpet och på hyllor; hur ser det
t ex ut vid navigationsbordet).
Att
gå runt 360 grader
Att slå runt helt och hållet är ovanligt. Mycket
få seglare har råkat ut för det i verkligheten
- men historierna sprids vidare.
Teorierna om varför man slår runt är flera, men
en allmänt vedertagen tes är att det i princip behövs
det en våg som är minst en tredjedel så hög
som båten är lång och dessutom måste den
bryta. Att vågor bryter sker lättast på grunt vatten
och det är inte ovanligt att nedslagningar och rullningar sker
när man är nära en skyddande hamn vid en grund kust.
Se till att all utrustning som kan förvandlas till dödliga
projektiler är surrade - som batteribanken och spisen.
Har du kättingen inne i båten bör den också
surras på plats.
Orkanteknik
Det finns en mängd olika metoder för att underlätta
seglingen om man råkar komma in i hård vind trots alla
försiktighetsåtgärder vi tagit upp hittills.
Ett sätt är att sätta ut kursen för att komma
ur orkanens ”farliga sektor” så fort som möjligt.
Ett annat sätt är att lägga ut drivankare, repslingor,
bildäck eller annat som saktar ner båten.
Eller helt enkelt lägga bi för att med stängda luckor
för att vänta ut vädret.
Man brukar dock säga att aktiv segling för att komma ut
en orkan eller storm, ofta är framgångsrikare än
de passiva metoderna. Kanske delvis för att moralen hålls
högre i besättningen. En rädd besättning fungerar
alltid dåligt.
Livflotten
De senaste årens erfarenheter visar att många besättningar
går för tidigt i flotten. Man har hittat båten
tämligen snabbt efter nödanrop, men besättningen
i flotten ibland en vecka senare. Det är så mycket svårare
att se en flotte än en hel båt.
Många menar också att de flesta båtar håller
för tuffare tag än besättningen. Det vill säga
att besättningen går i flotten innan det verkligen behövs.
På så sätt fördröjer man tiden innan
räddning.
Pumpar
Det finns inget så effektivt sätt att länsa en båt
som en rädd besättning utrustade med hinkar, brukar man
säga. Men det bör också finnas minst två manuella
pumpar, en som man kan använda från sittbrunnen av den
som styr. Den andra kan vara flyttbar, en kraftig handpump fastsatt
på en bit planka som man kan stå på medan man
pumpar. Slangarna bör räcka till alla utrymmen i båten
och ut i sittbrunnen. Tänk på att det bör vara lätt
att pumpa och så bekvämt som möjligt - det
kan vara oavbruten pumpning i flera dygn.
En stor elektrisk eller motordriven pump är mycket bra så
länge all teknik fungerar. Här finns det flera lösningar
på marknaden.
Ett särskilt knep är att pumpa vatten med motorns kylningssystem
genom att koppla sjövattenslangen till kölsvinet i stället.
Tänk
efter före
Alla yrkesbåtar har en bestämd procedur nedskriven i
en ”manual” (ISM-koden) för besättningen att
följa; t ex hur de ska utrymma båten, släcka en
eld eller tillkalla hjälp och har dessutom övat detta.
Gör samma sak!
Gör egna scenarier där ni föreställer er att
båten sjunker eller att ni får en rapport om ”imminent
severe gale force 9” över radion - vad gör
ni, i vilken ordning, vem gör vad. Att ha en ganska fast planering
som alla känner till, kan också minska rädslan och
i bästa fall förebygga att någon får panik.
Det är ett trist samtalsämne med din besättning innan
avfärd, men kan rädda liv om du någon gång
råkar ut för en nödsituation. Med eller utan orkan,
var som scouterna: ”alltid redo”!
Och
håll dig gärna borta från drabbade områden
under orkansäsong …
|