Den eländiga sjösjukan - vad beror den på?

N�stan alla blir sj�sjuka n�gon g�ng och en del drabbas v�rre �n andra. Om man �r tr�tt, bl�t och r�dd s� �r chansen st�rre f�r att man ska bli sj�sjuk. M�nga k�nner i b�rjan av en �versegling sig lite illam�ende men det brukar ofta g� �ver inom tv�-tre dagar n�r man f�r de s� kallade "sj�benen".

Vad beror sj�sjukan p�?

Sj�sjuka �r i fysiologiska termer en sensorisk konflikt i hj�rnans balanscentrum som har sitt orsak i att hj�rnan har sv�rt att tolka mots�gelesefulla signaler fr�n balansorgan och syn. D�rf�r drabbas man l�ttare av sj�sjuka n�r man tittar ner i sj�kortet eller st�r under d�ck och lagar mat. Symptomen b�rjar med g�spningar, tr�tthet och ibland med 'krypningar' i huden eller fingertopparna. D�refter slutar magen fungera och kallsvett och illam�ende f�ljer och till slut kr�kningarna. I sv�ra fall kan sj�sjuka leda till kraftig f�rvirring och blodtrycksfall. Barn mellan 2 och tolv �r har ofta l�ttast att bli sj�sjuka eftersom balansorganen �r som mest k�nsliga under den �ldern. Kvinnor har ofta l�ttare att medge att de �r sj�sjuka vilket inte �r liktydigt med att de oftare blir sj�sjuka �n m�n.

F�rebygga sj�sjuka

Det finns olika metoder f�r att f�rebygga sj�sjuka - allt fr�n att ta piller eller pl�ster till akupressurarmband med magneter. B�sta "medlet" �r att ta aktiv del i seglingen och undvika arbete under d�ck - till rors �r b�sta platsen f�r den som har anlag f�r att m� d�ligt. En klassiker �r att fixera blicken p� horisonten f�r att f� en referens till alla de olika signaler som skickas till balanscentrum.

Att ha n�gonting att syssels�tta sig med �r bra - att bara tugga p� en h�rdbr�dbit kan r�cka. Russin och n�tter h�ller energiniv�n uppe. Se till att vara varm, m�tt och utvilad. �r man orolig eller r�dd kommer sj�sjukan l�ttare. Sj�sjukemedlen

Jag brukar rekommendera n�r det �r sv�r sj�g�ng fr�n b�rjan av en �versegling, att bes�ttningen (och f�r all del jag sj�lv) tar sj�sjukepiller/pl�ster innan avg�ng. Det har fungerat utm�rkt.

En del kan drabbas av tillf�lliga och ibland kraftiga biverkningar av vissa medel. Biverkningarna best�r oftast av d�sighet, synrubbningar och muntorrhet. Testa innan �verseglingen f�r att hitta ett sj�sjukemedel som passar dig. De flesta kr�ver dessutom recept s� du m�ste konsultera en l�kare innan avresa eller s� finns m�jligheten att inhandla liknande preparat p� kontinenten d�r det mesta kan k�pas �ver disk.

Marzin� och Lergigan �r antihistamin som d�mpar konflikten i balansorganen och h�ller dessutom magen ig�ng och f�rhindrar p� s� s�tt illam�endet. Dessa medel �r oftast effektiva f�r de flesta.

Postafen �r ett receptfritt medel och fungerar ungef�r som Marzin� och Lergigan men h�ller inte magen ig�ng.

Pl�stret-bakom-�rat Scopoderm, som inneh�ller scopolamin �r tillg�ngligt med recept p� svenska marknaden. Det �r en favorit f�r m�nga men kan ha kraftiga sideffekter i form av tr�tthet, d�sighet, muntorrhet och synrubbningar. Pl�stret s�tts bakom �rat 6 timmar f�re avf�rd och effekten varar i 72 timmar.

Primperan �r ett stolpiller som inte hj�lper mot sj�lva sj�sjukan men v�l p�verkar kr�kcentrum i hj�rnan. Att det �r ett stolpiller, d�r medlet g�r direkt ut i blodet genom �ndtarmen, g�r att det �r det enda som fungerar om sj�sjukan redan har slagit till.

Naturl�kemedel. Bl.a. ingef�ra har en dokumenterad effekt mot illam�ende vid sj�sjuka. Ginseng s�gs ocks� ha effekt. Finns p� h�lsokosten.

Om man redan blivit sj�sjuk

Om sj�sjukesymptomen redan har kommit �r det f�rsent att sv�lja ett sj�sjukepiller. Magen har slutat fungera. L�gg personen p� durken eller i sj�kojen s� n�ra b�ten r�relsecentrum som m�jligt. F�rs�k f� personen att somna eller �tminstone blunda. Ett stolpiller hj�lper inte mot sj�sjukan men begr�nsar symptomen genom att f� illam�endet att g� �ver.

Praktiska tips

Inf�r en l�ngre segling kan man t�nka lite extra p� att kanske ha f�rberett n�gra m�ltider f�r de f�rsta dagarna i hamn som det r�cker att v�rma upp. I st�llet f�r att f�rs�ka laga till en m�ltid i ett kr�ngade och kvavt pentry.

N�gra f� blir sj�sjuka och blir sedan inte av med illam�endet s� l�nge det rullar. En del blir dessutom utslagna och �r of�rm�gna att utf�ra n�got arbete ombord eller ibland of�rm�gna till att �ta och dricka och det kan snabbt bli farligt om det �r en l�ngre �versegling. Testa dig sj�lv och din bes�ttning p� kortare �verseglingar innan du ger dig av �ver Atlanten f�r tre veckor ...

(K�llor: bl.a Netdoktor.se/Christian Geisler)