Slutseglat för i år

Anna och Fredrik mönstrar av i södra spanien för den här gången. För Fredrik väntar det gamla jobbet men med helt nya utmaningar och Anna är landbaserad i tre månader för att sedan mönstra på igen i Västindien.

Den här resan närmar sig sitt slut. Monaco var ofantligt trevligt. Var och såg Monaco vinna över Galatasaray i fotboll... häftigt ! Vi låg häckförtöjda bland diverse lyxyachts och Gunilla kändes plötsligt väldigt liten och primitiv. Seglingen därifrån till Barcelona gick ganska vilt till. Vi hade upp emot 30 m/s under natten. Morgonen efter ramlade jag ner för lejdaren och drog på mig en lättare hjärnskakning, det är delvis därför som jag inte skrivit på ett tag. Nu mår jag i alla fall bättre och vi är på väg till Cadiz som är vår sista hamn. Det skall bli skönt att komma hem nu. Det har varit en mycket trevlig och givande tur, eleverna har varit fantastiska. Om tre månader skall jag ut igen och då mönstrar jag på Gunilla i Västindien.

Tack för den här gången
/Anna

Sista raderna från Fredrik

Sitter här på Gunilla och skriver ett av mina sista mail för den här gången. Vi har 8 distansminuter kvar till Cadiz, vår sluthamn. Vinden har mojnat men vi gör fortfarande 4 knop, så om ett par timmar gör vi vår sista förtöjning för den här gången. Under den senaste veckan har vi haft massor med utvärderingar och diskussioner, det har liksom kännt att det snart är slut. Det kändes till och med skönt att få komma hem.

Men det senaste dygnet har varit helt fantastiskt, för tillfället är det inte många som längtar hem av alla här ombord. Det började i går strax efter middagen. Någon rapporterade grindvalar om babord. När man är ute och seglar så träffar man relativt ofta på lite delfiner eller valar, så det blev väl ingen jätteuppståndelse direkt.

Det kom ett par valar som kanske var 3-4 meter långa. Men om man tittade mot horisonten akteröver så såg man massor med valar. Till slut bara kryllade det av valar runt fartyget, och dom låg liksom och lekte i kölvattnet innan de simmade vidare, sakta ut mot Atlanten. Vi uppskattar att det åtminstone var 50 valar, förmodligen ännu fler. En hel timma lekte de runt oss, helt fantastiskt, så vackra och smidiga. Jag tror jag fick ett par riktiga kanonbilder. Men vi satt, stod och låg på akterdäck i en halvtimma och bara tittade på valarna...

Måste jag tillägga att det var 17 grader varmt och en underbar solnedgång samtidigt? Det är så man skall ha det i november... Efter några timmars vila var det dags att gå på vakt igen, alltid vakt vid midnatt. Lugnt och fint seglade vi på med relativt mycket segel satta, fullmånen lyste och det var väldigt behagligt. Det finns ju värre sätt att "genomlida" en nattvakt...

På morgonen blev jag väckt med rapporten om strålande solsken, ostlig vind på 18m/s och en perfekt segling i drygt 12 knop. Det var inte så jobbigt att komma upp ur kojen. Vilken underbar segling! Ut genom Gibraltarsundet i rasande fart, med skummet virvlande runt skrovet. Fram med kameran! Hoppas jag fick några bra bilder på detta också. Jag tror att Gibraltarsundet är min nya favoritplats att segla på.

När vi seglade in i Medelhavet hade vi en västlig kuling, och nu när vi seglade ut så fick vi en ostlig kuling. Båda gångerna strålande solsken och ingen sjö. Kan det bli bättre? Men nu börjar vi som sagt närma oss Cadiz och slutet på detta äventyr. Det har varit en fantastisk period i mitt liv, jag ångrar inte ett ögonblick att jag hoppade på detta.

Men som jag sagt så många gånger tidigare, det bästa är nog att sluta när allt är på topp.

/Fredrik

Mer info

» Anna Einarsson, chef i byssan och Fredrik Olindersson, vaktchef och lärare skall segla den tremastade barken Gunilla söderut genom Europa på väg mot Västindien under 3 månader.

Läs om bakgrunden.


Banner - klicka för mer information

   

(C) 1997-2005 Micke W, Drömresan och respektive artikelförfattare.
Allt material på de här sidorna är skyddade av upphovsrättslagen. Kontakta redaktionen.