 |
Det självklara svaret på det är; så mycket du har! Skämt åsido så finns det olika sätt att närma sig frågan med hur mycket man ska ha på banken innan man ger sig iväg. De flesta av oss tillhör förmodligen de genomsnittliga människor som antingen tar ett sabbatsår eller har sparat ihop en slant innan pensionen. Det självklara svaret på det är så mycket du har! Skämt åsido så finns det olika sätt att närma sig frågan med hur mycket man ska ha på banken innan man ger sig iväg. De flesta av oss tillhör förmodligen de genomsnittliga människor som antingen tar ett sabbatsår eller har sparat ihop en slant innan pensionen. Att långsegla kostar pengar - en del kan klara sig på några tusen i månaden medan andra bränner tusentals kronor i varje hamn. Det finns ingen övre gräns. Dina andra utgifter, efter att ha utrustat båten, är mat, bränsle, reparationer/underhåll, hamnavgifter och nöjen. De flesta brukar vara överens om att en lämplig månadsbudget ligger runt 10.000 kr i månaden för två personer. Hur mycket du behöver är upp till dig - vill du leva ett bekvämt liv så får du betala för det. På Ad Astras segling över Söderhavet budgeterade vi för 200 kr per dag och per person. Emellanåt blev det betydligt dyrare men oftast så låg vi under budget - det fanns inte alltid någonting att köpa för pengarna! Samla pengar innan avresa Snåla
och spara i flera år är, tyvärr, det bästa medlet att få ihop en
tillräckligt stor hög pengar att långsegla med. Att hålla fokus,
att vara målinriktad i sitt sparande och i sina förberdelser är
inte lätt men ett måste för att komma iväg. Några finansierar
sin långsegling genom att sälja lägenhet, motorbåt, bilar
och firma. Christer och Gunilla Bertel hade ett liknande upplägg
när de sålde huset för att i stället flytta in i en etta på 39 kvm.
De säger också att klassikern - ”det är inte på de stora inkomsterna,
utan på de små utgifterna man blir rik” - stämmer bra: Jobba under seglingen Ett råd är att inte ge sig iväg med för lite reskassa och hoppas att man ska kunna jobba ihop till sin brödföda i hamnarna. Alltför många entusiaster finner sig själv utan pengar och får försöka sälja båt för att ta sig hem till grottekvarnen igen. Det fungerar dock för en del: Christer och Gunilla ligger just nu (vintern 2001) med sin Monsun 31 Navicula i Portoferrairo på Elba. Christer är duktig på att svetsa rostfritt och har svets och bockningsutrustning med sig ombord. Han har fått jobb över vintern hos en charterfirma och det ger ett välkommet bidrag till kassan. Är du bra på datorer, båtelektronik (kylskåp och autoiloter) eller något annat som att sy segel så kan du hitta jobbi praktiskt taget varenda hamn du kommer. Vad är det som kostar pengar? Var kan man spara in pengar under seglingen? Som vanligt är det livet i hamn som kostar mest ... Hamn och marinaavgifter Att ligga i hamn i norra Europa och Medelhavet kan kosta runt 200-300 kr per dygn och då kan en reskassa snabbt reduceras. Allt oftare tas också avgifter ut för att ligga på eget ankare utanför hamnpirarna eller i naturhamnar. Nöjen och utflykter En utgiftspost i en långseglingsbudget som tillhör kategorin icke-livsnödvändiga utgifter och som alltså kan minimeras. Men om du inte vill snåla rejält, så kan middagsbjudningar ombord eller en öl i sittbrunnen vara minst lika trevligt med sällskap som ett restaurangbesök eller en barrunda. Utrustning/reparationer Svårt att beräkna. En äldre båt kräver ofta tätare reparationer men är inte så dyr i inköp medan en nyare båt kanske klarar sig med mindre reparationer men är dyr att köpa. Tänkvärt: Ju mindre tekniskt komplicerad utrustning du har, desto färre saker kan gå sönder. Se gärna till att ha en buffert för de oförutsedda reparationerna. Reparationskostnaderna kan vara tre gånger så stora för en 40-fots båt som för en 30-fotare. En liten och enkelt utrustad båt kan göra att pengarna till segling och upplevelser räcker längre. Försäkring Båtförsäkringar är dyra. För en båt med ett försäkringsvärde på en och en halv miljon svenska kronor har en premie på 90.000 kr/år före eventuella rabatter. Se separat artikel om försäkringar. Avgifter och inklareringsavgifter Avgifter skiljer sig från land till land. De flesta länder har lärt sig att det går ta ut avgifter från besökande båtar. Men fortfarande är de allra flesta ganska rimliga. Avgifterna kan vara visa, inklarering (tull, hälsoinspektion, etc), fyr- och bojsystemsavgift och avreseskatt. Ibland kostar varje dag en mindre summa i förhållande till hur stor båten är eller hur många personer som finns ombord - ett s.k cruisingpermit. Kommunikation Att hålla kontakten med mobiltelefon utanför Sveriges gränser kan välta en budget på roamingkostnaderna. Internet och mejl har minskat kommunikationskostnaderna ordentligt de senaste åren. Däremot är egen utrustning fortfarande mycket dyr. Amatörradio och satellitkommunikationsutrustningar som Inmarsat M och liknande, kostar tiotusentals kronor. Sjökort och navigation En komplett uppsättning sjökort för en jordenrunt-segling kostar runt 30.000 kr. Det finns färska kopierade (genom till exempel www.tidesend.com) eller begagnade sjökort. Reserven En reserv på runt 30.000 kr för oförutsedda utgifter under seglingen kan vara en god idé. Reserven ska kunna täcka större skador på båten eller för att resa hem om du måste. En summa pengar kan också utgöra en grund för de första månaderna tillbaka i Sverige innan jobb och annat är ordnat. Hur ska man ha med sig pengarna? Ta med ett eller ett par bankkort (Visa, Mastercard). Kontanter och resecheckar kan vara bra som undangömd reserv. US-dollar brukar fungera bäst om det inte är franskt territorium då franska Franc naturligtvis är att föredra. Dyrt och billigt på långseglingen Spara pengar genom att:
|
|
 |
||
|
|
Hur
mycket kostar det?