 |
Det sj�lvklara svaret p� det �r; s� mycket du har! Sk�mt �sido s� finns det olika s�tt att n�rma sig fr�gan med hur mycket man ska ha p� banken innan man ger sig iv�g. De flesta av oss tillh�r f�rmodligen de genomsnittliga m�nniskor som antingen tar ett sabbats�r eller har sparat ihop en slant innan pensionen. Det sj�lvklara svaret p� det �r s� mycket du har! Sk�mt �sido s� finns det olika s�tt att n�rma sig fr�gan med hur mycket man ska ha p� banken innan man ger sig iv�g. De flesta av oss tillh�r f�rmodligen de genomsnittliga m�nniskor som antingen tar ett sabbats�r eller har sparat ihop en slant innan pensionen. Att l�ngsegla kostar pengar - en del kan klara sig p� n�gra tusen i m�naden medan andra br�nner tusentals kronor i varje hamn. Det finns ingen �vre gr�ns. Dina andra utgifter, efter att ha utrustat b�ten, �r mat, br�nsle, reparationer/underh�ll, hamnavgifter och n�jen. De flesta brukar vara �verens om att en l�mplig m�nadsbudget ligger runt 10.000 kr i m�naden f�r tv� personer. Hur mycket du beh�ver �r upp till dig - vill du leva ett bekv�mt liv s� f�r du betala f�r det. P� Ad Astras segling �ver S�derhavet budgeterade vi f�r 200 kr per dag och per person. Emellan�t blev det betydligt dyrare men oftast s� l�g vi under budget - det fanns inte alltid n�gonting att k�pa f�r pengarna! Samla pengar innan avresa Sn�la
och spara i flera �r �r, tyv�rr, det b�sta medlet att f� ihop en
tillr�ckligt stor h�g pengar att l�ngsegla med. Att h�lla fokus,
att vara m�linriktad i sitt sparande och i sina f�rberdelser �r
inte l�tt men ett m�ste f�r att komma iv�g. Några finansierar
sin långsegling genom att s�lja l�genhet, motorb�t, bilar
och firma. Christer och Gunilla Bertel hade ett liknande uppl�gg
n�r de s�lde huset f�r att i st�llet flytta in i en etta p� 39 kvm.
De s�ger ocks� att klassikern - �det �r inte p� de stora inkomsterna,
utan p� de sm� utgifterna man blir rik� - st�mmer bra: Jobba under seglingen Ett r�d �r att inte ge sig iv�g med f�r lite reskassa och hoppas att man ska kunna jobba ihop till sin br�df�da i hamnarna. Alltf�r m�nga entusiaster finner sig sj�lv utan pengar och f�r f�rs�ka s�lja b�t f�r att ta sig hem till grottekvarnen igen. Det fungerar dock f�r en del: Christer och Gunilla ligger just nu (vintern 2001) med sin Monsun 31 Navicula i Portoferrairo p� Elba. Christer �r duktig p� att svetsa rostfritt och har svets och bockningsutrustning med sig ombord. Han har f�tt jobb �ver vintern hos en charterfirma och det ger ett v�lkommet bidrag till kassan. Är du bra på datorer, båtelektronik (kylskåp och autoiloter) eller något annat som att sy segel så kan du hitta jobbi praktiskt taget varenda hamn du kommer. Vad �r det som kostar pengar? Var kan man spara in pengar under seglingen? Som vanligt �r det livet i hamn som kostar mest ... Hamn och marinaavgifter Att ligga i hamn i norra Europa och Medelhavet kan kosta runt 200-300 kr per dygn och d� kan en reskassa snabbt reduceras. Allt oftare tas ocks� avgifter ut f�r att ligga p� eget ankare utanf�r hamnpirarna eller i naturhamnar. N�jen och utflykter En utgiftspost i en l�ngseglingsbudget som tillh�r kategorin icke-livsn�dv�ndiga utgifter och som allts� kan minimeras. Men om du inte vill sn�la rej�lt, s� kan middagsbjudningar ombord eller en �l i sittbrunnen vara minst lika trevligt med s�llskap som ett restaurangbes�k eller en barrunda. Utrustning/reparationer Sv�rt att ber�kna. En �ldre b�t kr�ver ofta t�tare reparationer men �r inte s� dyr i ink�p medan en nyare b�t kanske klarar sig med mindre reparationer men �r dyr att k�pa. T�nkv�rt: Ju mindre tekniskt komplicerad utrustning du har, desto f�rre saker kan g� s�nder. Se g�rna till att ha en buffert f�r de of�rutsedda reparationerna. Reparationskostnaderna kan vara tre g�nger s� stora f�r en 40-fots b�t som f�r en 30-fotare. En liten och enkelt utrustad b�t kan g�ra att pengarna till segling och upplevelser r�cker l�ngre. F�rs�kring B�tf�rs�kringar �r dyra. F�r en b�t med ett f�rs�kringsv�rde p� en och en halv miljon svenska kronor har en premie p� 90.000 kr/�r f�re eventuella rabatter. Se separat artikel om f�rs�kringar. Avgifter och inklareringsavgifter Avgifter skiljer sig fr�n land till land. De flesta l�nder har l�rt sig att det g�r ta ut avgifter fr�n bes�kande b�tar. Men fortfarande �r de allra flesta ganska rimliga. Avgifterna kan vara visa, inklarering (tull, h�lsoinspektion, etc), fyr- och bojsystemsavgift och avreseskatt. Ibland kostar varje dag en mindre summa i f�rh�llande till hur stor b�ten �r eller hur m�nga personer som finns ombord - ett s.k cruisingpermit. Kommunikation Att h�lla kontakten med mobiltelefon utanf�r Sveriges gr�nser kan v�lta en budget p� roamingkostnaderna. Internet och mejl har minskat kommunikationskostnaderna ordentligt de senaste �ren. D�remot �r egen utrustning fortfarande mycket dyr. Amat�rradio och satellitkommunikationsutrustningar som Inmarsat M och liknande, kostar tiotusentals kronor. Sj�kort och navigation En komplett upps�ttning sj�kort f�r en jordenrunt-segling kostar runt 30.000 kr. Det finns f�rska kopierade (genom till exempel www.tidesend.com) eller begagnade sj�kort. Reserven En reserv p� runt 30.000 kr f�r of�rutsedda utgifter under seglingen kan vara en god id�. Reserven ska kunna t�cka st�rre skador p� b�ten eller f�r att resa hem om du m�ste. En summa pengar kan ocks� utg�ra en grund f�r de f�rsta m�naderna tillbaka i Sverige innan jobb och annat �r ordnat. Hur ska man ha med sig pengarna? Ta med ett eller ett par bankkort (Visa, Mastercard). Kontanter och resecheckar kan vara bra som undang�md reserv. US-dollar brukar fungera b�st om det inte �r franskt territorium d� franska Franc naturligtvis �r att f�redra. Dyrt och billigt p� l�ngseglingen Spara pengar genom att:
|
|
 |
||
|
|
Hur
mycket kostar det?