Val av livflotte

By micke on July 21, 2016. No Comments

Det finns en klok devis som säger att du inte ska gå i flotten förrän båten ”sjunker under fötterna”.

Det betyder att du ska vara säker på att ni måste överge båten innan ni gör det. Alltför ofta hittas en flytande båt långt innan flotten.

En flotte ska bara ta några sekunder att få fram och slänga överbord. Det brukar betyda att placeringen är viktig. Tyvärr är de ganska stora och tunga, vilket gör att det inte finns så många lämpliga platser ombord på en mindre båt.

Vanligen förvaras flotten i ett sittbrunnsfack eller i en ställning på luckgaraget framför sprayhood (som minskar sikten betydligt).

Ska du vara med i ARC (eller för all del Gotland Runt) så är det en ISO 9650-1 godkänd livflotte som du bör ha. De kostar mer än en flotte som inte är ISO-certifierad. En hygglig flotte utan certifikat från ett bolag som också gör godkända flottar kostar runt £650 om du köper den direkt från England, ytterligare 3-4000 om du köper den i Sverige.

En flotte kan också vara SOLAS-godkänd och är då närmast för professionellt bruk, men kan naturligtvis köpas av alla.

Inköpskostnaden av flotten är bara en del av kostnaden och vart 2-3:e år är det dags att göra en ompackning och besiktning, någonting som kostar några tusenlappar och kan ställa till en hel del om man köper en märkesflotte som bara får servas på särskilda stationer, som kanske bara finns i västvärlden.

Flotten kommer antingen i en container som är någorlunda vattenskyddad, men inte helt. Men den kan vara på däck. Alternativet är i väska, och bör förvaras vattenskyddat under däck.

Handhavande av en livflotte bör övas i bassäng innan avseglingen. Det finns några bra kurser för det.

Tänk annorlunda?
Långseglarna Evan Starzinger och Beth Leonard har en intressant tanke att i första hand täta båten, snarare än att försöka gräva fram och sjösätta flotten.

“The core downside is that if you don’t have a raft you will be much more focused and intent on saving the boat, and at least to us, that is important. We are willing to make the trade-off involved, of a higher likelihood of saving the boat with also a higher chance of dying if we fail to save the boat.” […]

“In each of the well-documented storms – the Fastnet, the Sydney to Hobart, and the Queen’s Birthday storm – crew would have been much safer staying with their boats than getting in their rafts.  A high fraction of those getting in rafts were injured or died while 80% of the abandoned boats were later found floating perfectly safely.”

Läs hela Evans och Beths text!

Tester
Ibland görs tester av båttidningar, speciellt i engelsk båtpress. Jag har själv funderat hur man skulle kunna göra ett bra test, men kommit fram till att;

1. Med största sannolikhet fylls de flesta med luft efter att ha dragit i utlösningslinan och flyter sedan. De kommer med en viss mängd utrustning som står angiven utanpå förpackningen. Inte så mycket att rapportera om med andra ord.
2. För att upptäcka svagheter skulle man behöva vara ute i, säg ett dygn, i kuling för att ta reda på funktionerna är tillräckliga för att stanna i flotten. De flesta som varit mer än en stund i en flotte när det går vågor anger att de är riktiga kräkmaskiner och att de flesta uppgifter (som bara att urinera) är svårt och tar hårt på krafterna.
3. Först efter en längre tid med praktiskt användning kan man avgöra kvaliteten – läcker tuberna, går de enkelt att fylla med luft, osv, osv. (Ett par studerande på Sjökaptensprogrammet (bland annat Kalle Nordström från Sjösportskolan) gjorde ett test i maj 2014, i lugnt väder och under skyddade förhållanden, läs mer i officiella examensarbetet som PDF)

Vad köpte jag till min långsegling?
Jag sympatiserar med Evans och Beths uppfattning att en flotte kan göra att man inte försöker tillräckligt för att hålla sin båt flytande. Jag har också intervjuat personer som gått i flotten; båten har hittats dagen efter medan de drev runt i mer än en vecka innan de återfanns.

Jag har också undersökt andra metoder, som Turtle-Pac (läs ruta här nedan) men kom fram till att de är svåra att eftermontera i en båt om man inte tänkt till redan från början om en sådan installation. En annan installation som bör göras när båten byggs är vattentäta skott som kan hålla båten flytande.

Jag har många gånger övat med livflottar (bland annat med sjöräddningen) och kan bara konstatera att man bör ha övat eftersom inte allt är lätt att förstå första gången. Jag har också sett flottar som under övning inte blåst upp sig (men det lär vara få reklamationer!) Men jag inser att en flotte kan vara en bra metod under rätt förhållanden och köpte en Plastimo ISO-flotte (24 h pack) på rea strax innan jag åkte (eller den till och med levererades en bit söderöver när vi redan kommit iväg). Jag valde en rostfri ställning som sattes på akterpulpit eftersom en flotte kan vara mycket tung att få i vattnet i dåligt väder och av en rädd och stressad besättning …

Australiska firman Turtle-Pac har en lite annorlunda tanke om självräddning, som ägaren Laszlo Torok kom fram till när han i mer än en vecka tvingats pumpa sin avmastade båt som tog in mycket vatten efter en storm.

Hans idé var att ha stora uppblåsbara lyftpåsar/flottörer, av samma typ som man använder för att få upp sjunkna båtar och skepp. Flottörerna fylls av tryckluft från dykartuber och påsarna är fästa i båten och ger positiv lyftkraft. Tanken är att ge mer tid för reparationer eller invänta hjälp. En annan fördel är att all mat och utrustning finns tillgängliga.