Liten båt - stort äventyr: Utrustning

Eftersom det är en liten båt är det ont om plats och jag måste gallra kraftigt redan på planeringsstaddiet. En liten båt mår inte bra av att lastas ner hårt, det påverkar en liten snabbseglande båt mer än en stor och tung klassisk långseglare.Denna listning skiljer sig en hel del från den i tidningen genom att det är en webbsida som kommer att uppdateras med nya idéer och produkter allt eftersom planeringen fortskrider. Jag är också intresserad av dina tips om bra utrustning (skicka ett mejl till oss).De svårigheter vi måste räkna med att möta är:

• Hårt väder
• Dålig sikt
• Mindre olyckor

Säkerhet
Detta är ett område där de flesta långseglare funderar lite extra på. En av de största fasorna är att falla överbord och se båten segla iväg, eller vakna upp och upptäcka att den som hade vakten saknas ombord. Detta kan bara åtgärdas genom att ha en flytväst med inbyggd sele som måste kopplas till en stark punkt ombord. Vi skruvar fast en rostfri fällbar ögla med genomgående skruv och en stor plywoodplatta på baksidan att fästa oss i. Vi kommer också att ha band på däck från för till akter som man kan koppla in sig på om man måste ge sig iväg på fördäck.

Lanternor kommer vi att ha med ombord, men vi ska försöka hitta en kombinationslanterna som går på torrbatterier. Att båten är under sju meter lång ger att den ”bara” behöver föra en vitt runtlysande ljus, enligt sjövägsreglerna. Men eftersom vi vill föra segelljus behöver vi en bra kombinationslanterna utan att behöva dra extra kablar i masten eftersom vi räknar med att plocka ner den emellanåt för att gå kanaler eller för att dra den på en trailer.

Livflotte kommer vi inte att ha ombord. Dels för att båten är osänkbar och den enda anledningen att gå i livflotte är att båten sjunker under ens fötter. Det har visat sig att många går i livflotten alldeles för tidigt och att (som i ett verkligt fall med svensk båt) båtar har hittats flytande ganska omgående men att det dröjt någon vecka innan flotten och den utmattade besättningen hittats.

En annan anledning är att en livflotte är både stor och tung. Minsta storlek är fyra personer och vi kommer oftast bara vara två personer ombord – det kan vara svårt att vända en för stor flotte som hamnat upp och ner. Dessutom är ”barlasten” i form av människor för liten och flotten kan lättare vända upp och ner igen av vågor eller vind.

Nödrakter tar vi med ett fullt RORC-kit av. Med god mariginal i datummärkningen.

Radar är i princip för tung att ha på en sådan liten båt. Den är dessutom dyr. En bra radarreflektor är dock ett måste. Det finns också aktiva radarreflektorer som förstärker inkommande signal och ger ett mycket tydligt eko på omgivande fartygs skärmar – man kan se ut som ett helt handelsfartyg trots att man är liten som en mindre livbåt. Dock dyr och kräver ström.

AIS är ett annat sätt att upptäcka fartyg i dålig sikt, numera obligatoriskt på större fartyg men det är tveksamt om alla fiskebåtar har dem ännu, och det är de som ligger på grunt vatten och ändrar ofta kurs. Kanske kan bli något om några år.

Manöverbordsling kommer vi att satsa på. Det är enligt min mening det bästa sättet att få in en person i vattnet till båten (än tvärtom) och dessutom ha ett sätt att dra dem ombord. En bra räddningsstege som går minst 30 cm under vattenytan är också viktig. Jag har funderat i banorna att ha en repstege någonstans midskepps eftersom det är svårt att tryggt komma nära en akter när vågorna går höga.Ombord kommer vi också att ha Sure’s kluriga ankarlanterna som använder en reflektor till sina lysdioder, gör att den sprider ljuset bra men ändå kan vara strömsnål.

Nödutrustning som kniv i sittbrunnen, nödljus och radio/mobiltelefon kommer att komplettera den övriga säkerhetsutrustningen.

Kommunikation
Mobiltelefonen är numera en av de viktigaste och vanligaste kommunikationsmedlen ombord, både i kommunikationen med hamnkaptener innan man anlöper en hamn och för att hålla kontakten med dem därhemma. Men vi kommer att ha en handhållen vhf-apparat som säkerhet och för att nå till exempel fartyg på kollisionskurs.Vi kommer att kunna ladda ner e-post genom mobiltelefonen, men har ett särskilt epostkonto för att inte riskera skräpmejl eller bifogade filer. Att alltid kunna nås per mobiltelefon mer ”roaming” kan snabbt medföra mycket stora kostnader för långseglare. Men många har upptäckt att det går nästan lika bra att SMS:a varandra.

För att hålla webbsidan någorlunda levande kommer vi att behöva söka upp internetcaféer för att ladda över bilder och längre texter. Det är ofta svårt att koppla upp sin egen dator, och disketter brukar inte gillas av caféerna. Därför har vi köpt billigast möjliga USB-minne (egentligen en MP3-spelare) för överföring av digitalt material. De flesta nya datorer har USB-ingångar.

Navigation
Gps:en vill jag numera inte vara utan. Med en extra handhållen (och driven med vanliga torrbatterier) som backup, så använder jag en lagom stor plotter med inbyggd gps. Plotter är kanske inte helt nödvändigt men att enkelt kunna orientera sig på sjökortet under tiden man seglar aktivt med liten besättning.Vi kommer också ha en backup med ett navigationsprogram i datorn, som dock måste stå fuktskyddat under däck (i en vattentät datorväska när den inte används). Navigationsprogrammet kommer användas främst på kvällarna för att planera nästa dags etapp.Viktigast är dock kalendern (Reed’s Nautical Almanac) där all information om hamnar, viktiga telefonnummer och tidvatten finns med. Tidvatten är ett litet särskilt kapitel som vi svenskar inte behöver bry oss om i våra hemmavatten. Därför är det många som tycker att det verkar lite läskigt, men man lär sig fort när man väl behöver börja räkna ”på riktigt” och det går bra för de allra flesta.

Personlig utrustning
Hit räknar jag bland annat kläder och regnställ.Solskydd. Det är dels solkräm med faktor 35 till 15 ombord, som ska sitta kvar även om det stänker lite vatten. Det andra är en bra solhatt/keps. Jag har flera kepsar men en nackdel är att de inte skyddar öronen och nacken, vilket gör att en bra bredbrättad hatt är att föredra. Bra hattar har bland andra amerikanska Tilley (dyra, men finns numera att få tag på i Sverige) eller Glanshammarföretaget Occa som har en mycket gedigen hatt som vi tidigare testat i PB.

Regnställ hoppas vi inte ska behövas (ha!) så vi kommer att göra ett materialtest med ett modernt oceanställ, ett klassiskt pvc-ställ, och en modern torrdräkt för om/när det blir riktigt tufft.Ett regnställ fungerar inte utan bra lager under. Superunderställ håller kroppen torr och varm. Ett mellanlager i fleece kan behövas om det är kallt.

Verktyg och reservdelar
Verktyg och reservdelar är tunga och måste väljas med stor omsorg om man inte vill lasta ner båten helt. Att välja rätt är svårt och jag kommer sannolikt att välja och välja bort in i det sista. En grundregel för att kunna hålla en begränsad budget är att man kan fixa det mesta själv (eller med hjälp av tillmötesgående båtgrannar).

Provantering/bunkring
En av fördelarna med att segla nära kusten är naturligtvis att det är lätt att gå iland och köpa färsk lokal mat och dryck, från solmogna tomater och färsk mjölk till Bordeauxviner och fish’n’chips. Vi kommer att ha ett litet enlågigt gasolkök ombord,  vilket kräver en hel del planering vid matlagning eftersom man bara kan koka/steka/värma en del åt gången.Vi kommer att ta med en liten kompressordriven kylbox som rymmer runt 20 liter och som vi framförallt kör på max ner när vi har tillgång till landström, eftersom elkapaciteten är begränsad (55 Ah). Mjölkpaket och till exempel vanliga kylklampar håller kvar kylan bra. Fyller man dessutom ut tomutrymmet i boxen med till exempel tidningspapper så blir det mindre kvar att kyla ner.

Toalett
Detta är en kinkig fråga – och personligen tycker jag att den klassiska hinken är ett bra alternativ långt från land. Kan kompletteras med plastpåsar för avfallet som man kan slänga i en container när man seglar kustnära.Ett alternativ kan vara en enkel kemtoa, men även en sådan tar en hel del plats. Båtens storlek gör att ingen klassisk båttoalett får plats. Troligen är att vi försöker använda oss av gästtoaletter i hamnarna i så stor utsträckning som möjligt.

Elsystem
Naturligtvis är det ett mycket begränsat elsystem ombord på båten, med normalt inte mycket utrustning som går på 12 volt – men för detta projekt är det ovanligt mycket som ska drivas av 12 volt och torrbatterier; från datorer till lanternor.Möjligen tar vi med en 25 watts solpanel. Men hur som helt tar vi en liten och effektiv batteriladdare som vi kopplar in till 220 volt när vi är i hamn. Då passar vi på att ladda dator, telefoner och annat med uppladdningsbara batterier på en gång.

Nöje
Eftersom vi kommer att ha mycket att göra under våra vakna timmar, så blir det nog inte så mycket fritid kvar. Men en bra bok är aldrig fel. Just nu finns Riddles of the Sand av Erskine Childers med i packningen.Men naturligtvis hör det till jobbet att utforska så mycket som möjligt av det lokala vardagslivet, inklusive små restauranger och sightseeing i trakten. Vi kommer att hyra cyklar för att komma lite längre bort än soptunnorna vid gästhamnarna. Att skriva artiklar om platserna gör att man aktiverar sig lite mer än man kanske hade gjort i vanliga fall – ibland finns det något positivt med att vara journalist.

Miljö
Jag har Individuell Blå Flagg under denna segling eftersom jag tycker att alla båtanvändare ska göra sitt till för att vår havsmiljö ska bli lite bättre. Håll Sverige Rent och Baltic SeaBreeze ligger bakom Blå Flagg och projektet riktar sig till båtfolk, marinor och yrkesverksamma till sjöss och har som mål att minska miljöpåverkan i den marina miljön.

Jag och besättningen ska försöka uppfylla följande (från http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=207). 

Jag åtar mig att:

• färdas försiktigt i känsliga och skyddade områden för att undvika att skada djur- och växtliv.
• använda miljöanpassade oljor, båtbottenfärger och andra båtvårdsprodukter, om alternativen finns.
• hantera kemikalier med varsamhet. Lämna förbrukade kemikalier, spillolja och annat miljöfarligt avfall på avsedd plats.
• undvika att tömma toalettankar eller annat spillvatten i känsliga vatten som vikar och grunda skärgårdsområden.
• ta med mitt avfall till land och lämna förpackningarna till återvinning.
• undvika att, med hjälp av motorn, ladda batterierna i naturhamnar eller andra känsliga vatten.
• visa respekt för medmänniskor på sjön och färdas på sådant sätt att fiskeutrustning och annat material inte skadas.uppmuntra andra båtägare att ta hänsyn till miljön.

Övrigt
Sedan är det sådant som fendrar, hinkar, förtöjningsgods, täcken/kuddar, bestick/tallrikar/kastruller, osv osv som måste med. Det mesta lånar vi från båten hemma.