Avskedet 971127

In i sista sekund var det b�de br�ttom och stressigt. Framf�rallt gjordes det st�ndiga omprioriteringar vad g�llde allt som man inte hade hunnit med. En av de sista grejerna vi stuvade ned var sj�korten samt fyllandet av extravattendunkarna (det vanliga vattenst�llet hade st�ngt f�r natten p.g.a. nattkylan). Ett litet uppb�d av mestadels oroliga m�nniskor hade samlats f�r att ta farv�l. Eftersom avskedet skjutits fram fr�n augusti fanns en mental f�rberedelse men stunden var, inte helt ov�ntat, �nd� v�ldigt speciell. Personligen var det n�rmast en magisk upplevelse eftersom tusen tankar snurrade i huvudet om allt var med och om man verkligen visste vad man gav sig in p�. M�nniskorna omkring fanns d�r, vilket uppskattades men man tog bara intryck av de allra n�rmsta.

Den f�rsta anhalten blev Fiskeb�ck d�r vi �t middag och �vernattande. Den resan tog ungef�r 20 minuter. V�derf�rh�llandena var f�r sommars�songen utm�rkta dvs starkt h�gtryck som gav kalla minusgrader och l�gvatten. L�gvatten betyder h�gbotten vilket resulterade i en mindre grundst�tning. Nu har vi testat det.

F�rutom grundbes�ttningen hade vi p� denna tur �ven med oss v�r handledare, Stefan Bj�rnhage, samt bes�ttningsf�rst�rkning best�ende av Fred Alftr�n och Ingmar Fredrikson. Stefan m�nstrade av, efter delikat middag. St�mmningen var bra.

Dag tv�, fredag

Vi vaknade av doften till Ingmars rispannkakor som var utm�rkta. Efter Nickes och Fredriks p�fyllning av den icke existerande vattentanken, dvs pentryt, de riktiga tankarna samt bunkring av diesel i fiskehamnen satte vi kurs p� n�sta hamn - Styrs�. Eftersom vi prioriterat bort kustsj�korten skedde navigeringen tillsammans. Mera bunkring och kurs mot syd-Anholt.

Ganska snart satte Vingas dyning in och b�ten visade sig vara extremt d�ligt packad. Motorn dog, v�rmaren och st�rre delen av bes�ttningen tog stryk av v�gorna (min sj�-sjuke-tur h�ller dock i sig). Taktiken var h�rdning den h�rda v�gen, vilket resulterade i tv� mal�rer, varav en i vurma'ndens egna st�vel och en kraftig hum�rssvacka samt konsumtion av sj�sjukepiller.

Vi anl�pte Laes� vid 22-tiden. Efter god �l p� Laes�s �ppna krog lades morgondagens taktik upp - segla iv�g i ottan efter rej�l omstuvning s�v�l ovan d�ck som under.

Dag tre, l�rdag

Motorn kom ig�ng, allt var stuvat och krafter �tervunna. Vi sov nog hela ca 6-8 timmar var vilket vi inte gjort p� mycket l�nge. Till en b�rjan fick vi en tyken kryss (vinden vred troligtvis successivt mot oss) vilket gav oss tillf�lle att inspektera Laes� fr�n m�nga olika vinklar, Till slut �ppnade vinden upp sig och vi fick en fantastisk nattsegling p� ca 10 m/s halvvind, allt fungerade, ingen sj�sjuk och inte ett oljud fr�n slarvigt packade grejer. Vaktsystemet kom ig�ng. Eftersom vi var 6 personer i bes�ttningen kunde vi vara p� skift i 4 timmar och vara av skift i 8 timmar och vi kunde skruva upp �n mer krokar, stuva om, packa upp, sortera osv.

Fram�t natten mojnade det och motorn gick ig�ng.

Dag fyra, f�rsta advent, s�ndag Ju n�rmre Danmark vi kom desto mer dimma st�tte vi p�. Tack vare fantastisk Garmin 120 xl GPS kunde vi utan problem l�gga oss utanf�r st�rre farleder och k�ra parallellt med dessa. Hur mycket utanf�r som helst �r dock inte helt bra. En felaktig "waypoint" (en utlagd position som GPS:en gjort om till en kurs) gjorde att kursen l�g s� att vi "genade" �ver land. Sikten var ca 50 meter vilket gjorde att vi kom ganska n�ra land innan maskinen gick full-back (den f�rsta analysen av den f�r�ndrade suddiga horisonten var att ett ruskigt ov�der). Noggrannare manuell besticksf�ring anbefalldes.

M�nga brobyggen p�g�r i s�dra Danmark och vi besl�t oss f�r att g� genom brobyggeplatsen i dagsljus varf�r vi angjorde Kartminde fram�t kv�llen. Vid tiotiden hade det meckats ordentligt och vi var ordentligt hungriga och letade efter en restaurang. Vi fann en pizzarestaurang, efter en hel del letande, som vi gav betyget "en utl�st salttablett" (tidigare under dagen hade en flytv�st som bl�ser upp sig n�r man trillar i vattnet tjuvutl�st p.g.a. d�lig salttablett).

P� kv�llen serverades gl�gg, julgris/adventsstake kom fram p� bordet och tomten fann sin plats p� barometern

Dag fem, f�rste december, m�ndag St�lande v�der och mycket god sikt. Motor till en b�rjan men segling, f�r f�rsta g�ngen med vindroder, s� sm�ningom mot Kiel.

Vi n�dde Kiel fram�t 24-tiden efter en stj�rnklar natt och letade efter en �ppen hamn. Vi blev f�rf�ljda av ett trettital m�sar som f�rmodligen trodde att vi var en fiskeb�t. M�sarna upplysta av akterlanternan i kontrast mot stj�rnklar himmel gav ett starkt intryck.

Ett landm�rke f�r att finna en fritidsb�tshamn var en s�nderbombad bunker (vilket spontant k�ndes som en klen hj�lp). Till slut hamnade vi, den s�nderbombade bunkern till trots, bokstavligt talat, mitt i centrum. N�r det var ca 20 cm till kaj kom polisen och anvisade oss, v�nligt men tyskt best�mt, en annan plats. Vi fann en st�ngd hamn i vilken vi �vernattade.

Luck�ppning - Lufsen bygger hundkoja

Dag sex, tisdag

Flyttande av b�t i tv� omg�ngar eftersom hamn efter hamn var st�ngd (en av nackdelarna med att segla "off season"). Varm, varm dusch p� Kiel Yacht Club. Ingmar m�nstrar av "Attuttal�r" f�r att m�nstra p� Kielf�rjan till G�teborg. Stadsinspektion gav oss ett avg�rande argument f�r avg�ng s� snabbt som m�jligt. P� kv�llen fortsatte det st�ndiga meckandet och sorterandet av allt m�jligt.

Luck�ppning - Lady speglar sig

Dag sju, Kiel-kanalen, Onsdag

Fredrik och Fred tar f�rsta passet vid 0630. Planen �r att vara vid kiel-kanalens inlopp vid gryningen f�r att kunna utnyttja dagsljuset maximalt eftersom det s�gs vara f�rbjudet att k�ra efter solnedg�ngen. Att k�ra Kielkanal kr�ver en massa kunskaper och en bra bok som vi f�tt av Svenska Kryssarklubben seglarskola ber�ttar hur man g�r allt m�jligt. "Macmillan nautical almanac" visar med en liten segelb�tssymbol vad som g�ller f�r oss. Anvisningarna var att ropa upp sin avsikt p� VHF:en - slussgubbarna svarar och anger var man skall ligga och n�r slussen �ppnas. Vi anvisades den stora slussen men p� fr�gan den norra eller s�dra fick vi svaret "den nya". Vi fick en 50 minuters v�ntetid och n�r tiden gick blev vi uppropade - "Schwedische yacht "Attuttal�r" were are you? We are waiting for you" p� bruten engelska. Vi l�g allts� fel och tre stora lastfartyg fick vackert v�nta.

Vi gl�mde betala men per VHF fick vi beskedet att vi inte beh�vde v�nda och att vi kunde betala i slutet av kanalen.

N�r det m�rknade ringde vi upp slussgubbarna p� nytt och vi fick tillst�nd att forts�tta i ytterligare tv� timmar vilket betydde att vi n�dde kanalens slutpunkt - Brunsbyttel.

I �vrigt var kiel-kanalen riktigt trist och 98,7 kilometer l�ng. En ovanlig syn var dock bil-lin-banan.

Luck�ppning - Trofast sover (morbror till Ludde, tror vi)

Dag �tta, Brunsbyttel, Torsdag

Fred m�nstrar av. Vi vaknar av att polisen knackar p� d�rren. Falskeligen blev vi anklagade f�r att sl�ppt ut diesel i hela hamnen. Prover togs p� hamnvattnet och polisen h�rdes aldrig av igen. Niklas fr�gade dock om dom visste var vi kunde tanka ny diesel och polisen svarade v�nligt. Efter en titt p� stan var det dags f�r att sortera sj�kort. V�r sj�kortssamling var ganska betydande eftersom vi f�tt med oss tre generationers l�ngseglares sj�kort.

F�r att f� en �verblick �ver trettio kilo sj�kort kr�vs det utrymme. Utbudet var begr�nsat till hamntoaletten, i vilken vi flyttade in i under de n�rmsta 11 timmarna. Inte direkt lyxigt men kallt.

Luck�ppning - Lady och Lufsen k�per blommor

Dag nio, Cuxhaven, Fredag - F�rsmak av tidvatten

Brunsbuttel �r sista anhalten inom kanalslussarna och p�verkas d�rf�r inte av tidvattnet. Tidvatten �r en komplicerande f�reteelse eftersom str�mmen blir ganska kraftig. Av Macmillan gick att utl�sa att vi b�r vara framme i Cuxhaven innan klockan 12 och med hj�lp av bakl�ngesr�kning kom vi fram till att vi beh�vde starta ca 07.00. Vi ropade upp slussvakten - Swedish sailingyacht....- och fick svaret - a what yacht? - A sailingyacht - At this time of year?- och s� fick vi gr�nt ljus i slussen.

Mot vind och med str�m bj�d p� en m�rklig syn. Hade man inte haft en boj och en GPS att titta p� hade jag kunnat sv�ra p� att vi stod helt still. Tack vare medstr�mmen gjorde vi dock ca 7 knop genom vattnet medan v�gorna kom farandes som v�ggar mot f�ren.

V�l framme i Cuxhaven charmerade vi hamnm�starinnan och bj�d ned henne p� kaffe och kaka. Som tack har hon bland annat k�rt oss till bensinstationer och uppl�tit sitt hamnkontor till fortsatt sj�kortsinventering och sortering. Sorteringen fick som resultat att 18 kilo sj�kort postades med adress Sverige.

Kv�llen anv�ndes till ing�ende tidvattenstudier och m�nga fr�getecken utr�tades.

Luck�ppning - Lady speglar sig (igen)

Dag tio, Cuxhaven, L�rdag - Gale Warning

Fortsatt meckande med b�ten eftersom vi skall ut p� Nordsj�n som n�sta anhalt. Helgoland bjuder p� vissa billiga varor som exempelvis billig diesel och sedan planerar vi g� �ver till Dover. V�dret blev dock aningen s�mre och Gale-Warning (force 7-8 ungef�r lika med 17-21 sekundmeter) i n�san g�r att vi ligger l�gt och inv�ntar b�ttre v�der. F�rutom tidspressen, att vi vill ned till v�rmen, g�r det ingen n�d p� oss i denna halvmysiga stad.

Luck�ppning - vet faktiskt inte

Dag 11, Cuxhaven, s�ndag

Helgade vilodagen. Bes�kte Wetterstation-Cuxhaven vilket gjorde oss m�kta nedst�mda. L�gtrycken l�g p� k� och trailer till kanarie�arna verkade inte s� dyrt.

Trer�tters s�ndagmiddag gjorde livet l�ttare att leva.

Luck�ppning - hela hundfamlijen "posar" i finrummet.

Dag 12, Cuxhaven, m�ndagen

Fick f�rs�kringen bekr�ftad, hittade b�ttillbeh�rsaff�rer, snackade med v�dergudarna (v�derstationen).

Dagens rapport gav hopp. Det f�rv�ntades nordv�stliga till nordliga vindar mot slutet av veckan. F�r att passera Nordsj�n med sikte p� England �r nordliga vindar perfekt. Kruxet �r bara att det �r mycket sv�rt att komma ut fr�n Cuxhaven i nordliga vindar. Allts� m�ste vi l�mna Cuxhaven innan dess. Tisdagen f�rutsp�dde 2-3 meter v�gor (fr�n medelvattenst�nd) samt 14-17 m/s sydv�stligt m.a.o. perfekt vindriktning - lite v�l h�rd vind bara.

Kv�llen anv�ndes till febril f�rberedelse.

Luck�ppning - dramatik i luckan - en h�st med vagn v�lter med Lady innuti.

Dag 13, Segling till Helgoland, tisdag

P� morgonen fixade vi det sista och gick med tidvattnet vid 10-tiden. Sj�kortet fr�n 1927 tj�nsgjorde f�rtj�nstfullt tillsammans med m�nga positionsbest�mningar. Vinden och v�gorna var inte lika starka som vi v�ntat. Vi satte upp mer segel och loggade i ett kort �gonblick 14 knop �ver grund. Seglingen till Helgoland gick allts� snabbt och sm�rtfritt. Vi angjorde Helgoland ca 15.30.

Helgoland visade sig vara en gudsf�rg�ten liten tysk semester�. P� sommaren �r �n f�rmodligen ett mindre paradis. P� vintern k�ndes �n helt �vergiven. St�ngda barer och hotell l�g t�tare �n p� n�got annat st�lle. F� vindpinade inf�dingar gick omkring och s�g allm�nt h�rda ut. Vi m�ttes av en hamnkapten som skrek att vi skulle �ta dricka, festa och g�ra upp imorgon. Kv�llens mission var att hitta en dusch-helst en bastu. Alles zu. V�dergudarna var lika trevliga och hj�lpsamma men gav beskedet att Helgoland �r trist - �ven ur segelsynpunkt- p� vintern. Vi l�g utanf�r en b�t som gick i tysklands motsvarighet till sj�fartsverket tj�nst eftersom pontonbryggorna avsedda f�r fritidsb�tar var indragna f�r s�songen. Tj�nstemannen var en trevlig prick som inte tyckte att v�dret var bra, skrattade gott �t v�rt sj�kort - som han fick - och som f�rklarade att alla p� Helgoland slutade jobbet klockan 16.00.00.

St�mmningen var som stulen ur filmen "Lokal Hero".

Luck�ppning - Svarten (kallar vi honom) hittar ett g�ng ben

Dag 14, f�rberedelser inf�r Nordsj�n, Onsdag

V�dergudarna f�rutsp�dde ett h�gtryck skulle pressa sig upp fr�n Biscaya-bukten mot slutet av veckan. H�gtrycket skulle orka �nda upp till Dover och h�lla i sig i tv� dygn. Detta skulle inneb�ra att om vi stack dagen d�rp� skulle dra p� oss ganska h�rt v�der det f�rsta dygnet innan vi gick in i h�gtrycket. Men d� skulle vi � andra sidan f� l�tta, �ppna, vindar.

Innan vi gick ut p� Nordsj�n ville vi duscha. Som tidigare n�mnts verkade det ganska sv�rt. Vi fick ett f�rsta erbjudande av en b�s p� ett kryssningsfartyg - en flaska wiskey mot fyra duschar. Sjukhuset erbj�d dock gratis dusch - om vi fixade det innan nattskiftet gick p�. Personalen fick en flaska julmust som tack vilken dom skeptiskt betraktade - ingen alkohol och inte coca-cola !?.

Ett sista taxfreeink�p och sedan ut p� restaurang. Schnitzel och 4 byttor (4-mans) pommesfrits.

Luck�ppning - tv� elaka katter tittar p� en klocka.

Dag 15, Nordsj�n

Kockan dryga sju k�pte vi slut de sista D-marken vi hade p� br�d och annan frukostmat. En sista koll med v�dergudarna och iv�g med Dover som destination. Vinden ganska h�rd och till en b�rjan medvind. Vinden vred emellertid och fram�t natten hade vi h�rd vind fr�n sidan. Vi uppskattade vindhastigheten till stadiga 15-18 m/s och v�gorna 3-4 meter h�ga. N�r man �r i en v�g dal och tittar upp�t k�ndes v�gorna stora. M�nen var en god kamrat.

S� �ven f�r tv� av bes�ttningens magar som inte mottog n�got n�mnv�rt p� ett dygn. Snarare tv�rt om, milt sagt.

I samband med f�rd�cksarbete och en del �verbrytande v�gor fick vi erfara att Nordsj�n har kallt vatten att erbjuda. En hel del kl�der gick �t temperaturen var i �vrig ganska l�g.

Mot nattens slut n�rmade vi oss trafiksepareringszoner och VHF-radion b�rjade l�ta. Man kan s�ga att sj�m�n emellan inte alltid �r helt artiga mot varandra. En konversation som vi lyssnade p� avslutades i "F��k off!" n�r fartyg nr 1 ans�g att fartyg nr 2 gick f�r n�ra.

Sj�lv var jag ganska skraj n�r ett stort, stort fartyg till en b�rjan v�grade v�ja. K�ndes som ett chicken-race som jag skulle kunna t�nka mig att f�rlora. Ungef�r 15 sekunder innan jag - i mindre panik - skulle v�nda 180 grader v�jde handelsfartyget.

Dag 16, Lucia

Nordsj�n hade �ven ett g�ng oljeplattformar att erbjuda. Dessa har en del lampor p� sig och �r sv�ra att missa. V�r slalom kurs genom oljeplattformf�lten gjorde nog, f�r omv�xlings skull, de stora grejorna p� sj�n mer nerv�sa �n vad vi var f�r dem (t.ex. s�nde en plattform ut en "stick och brinn" b�t mot oss).

Snappade upp en svensk konversation p� VHF:en och fick oss en v�derrapport. Vinden n�got avtagande men fortfarande bidevind. Var �r h�gtrycket? Barometern visar iallafall att vi �r p� v�g mot det.

Var �r Luciorna? Hur vi �n f�rs�kte kom inte n�gon av oss i n�rheten av n�got som man, med trov�rdigheten i beh�ll, skulle kalla en Lucia.

Dag 17, Land Ohoj! P� efternatten dog vinden ut mer och mer och kom allt mer akterifr�n. Motorn gick ig�ng vid 10-tiden p� morgonen.

Vid 16-tiden s�g vi Dovers vita klippor och det b�rjade regna. Samtidigt s�g vi en m�ktig l�gtrycksfront som h�gtrycket h�ll st�ngen. Vi klarade oss trevligt nog precis i hamn. Middag samt dusch och sedan i koj.

Luck�ppningsfestival - En polis tittar p� n�r Lufsen slickar p� en gubbe, Lady h�mtar en tidning, Lady och Lufsen flirttar i ladan, Polisen haffar den tidigare slickade gubben.

Dag 18, Dover K�pa frukost och b�rja tv�tta. Tiden mellan tv�ttarna tillbringades i olika aff�rer och p� barer. Engelsm�n �r roliga, dom pratar med alla. Bland annat tr�ffade vi p� tre ciggarettsmugglare som var p� v�g mot Belgien.

Trots flitigt anv�ndande av torktumlaren var tv�tten fram�t kv�llen �ndock fuktig. Full sp�tta p� v�rmaren och Fredrik monterade upp tv�ttlinor �ver hela b�ten och p� marinans toalett. (Vi �r nog snart Europas b�sta offentliga toalettanv�ndare).

V�dret f�r morgondagens v�derrapport lovar h�rd medvind, kanske sn� p� natten. Morgondagens f�rsta v�derrapport f�r avg�ra hur l�nge vi stannar h�r. Ett svenskt l�ngseglar par ligger h�r brevid och har best�mt sig f�r att �vervintra h�r eftersom det "bl�ser kuling - minst - hela tiden". D�ligt tecken.

Luck�ppning - Lady spanar p� en l�msk katt

Dag 19, Dover Undertecknad gick upp och sprang upp till borgen. Underbart att f� fl�sa ordentligt.

Bes�kte "Hell-fires Corner" som var bel�get inne i Dovers vita klippor. Fantastiskt st�lle. G�ngar i tre v�ningar som str�ckte sig mer �n hundra meter ner.. Ovanp� klippan fanns slott, borgar och kyrkor. Dessa byggdes fr�n sten�ldern och fram�t. G�ngarna b�rjade byggas som f�rsvar mot Napoleon och anv�nds fortfarande i f�rsvaret av Storbrittanien. Mest k�nda �r Hellfires corner dock f�r att hela evakueringen av de allierades trupper fr�n Dunekirk och att slaget om Storbrittanien leddes h�rifr�n. F�rutom alla kanoner och vapen var ett helt sjukhus bel�get under klipporna. Senast st�llet anv�ndes var under Kuba-krisen d� atomvapen skyddsrum iordningst�lldes f�r regeringen och kungahuset.

Luck�ppning - Lady och Lufsen partar runt i en h�nsg�rd

Dag 20, London

Niklas och jag tr�ttnade p� Dover och eftersom v�derleksrapporten erbj�d force 9 stack vi till London. P� t�get tr�ffade vi en Engelsk gentleman som (s� vanligt i England) �gde skitsnackarf�rm�ga och underh�ll kupen under en och en halv timma.

London luktade lika dant som det gjorde 6 �r tidigare d� jag senast var d�r. Fullt med folk vilket var en trevlig omv�xling. Vi gick tills vi fick ont i benen och korkat nog tog in p� en pub i hopp om att sitta ner samt f� lite tystnad. Klockan var precis efter det att den vanlige Britten slutat p� jobbet och allt var helt fullt, men mycket trevligt.

P� v�gen hem fick jag stryck av Niklas i v�rt ny inf�rskaffade resemonopol. Bittert.

Johan och Fredrik tillbringade stor del av dagen till att bes�ka den andra svenska b�ten som l�g brevid. Det visade sig att deras tidsperspektiv till�t en �vervintring i Dover; dom skulle vara ute i 5-10 �r. Paret var trevligt och gav tips p� f�rden.

Luck�ppning - Lufsen med ett g�ng beundrare

Dag 21 - p� v�g mot Torquau

Vi v�ntade ut tidvattnet och gav oss ut p� n�got av de konstigaste v�gor som vi n�gonsin sk�dat. Toppar p� s�ker tre meter och v�gorna kom fr�n, bokstavligt talat alla h�ll. Efter ca en timme hade vi lyckats komma ut fr�n piren och vattnet lade sig lite.

P� kv�llen/natten r�kade vi in i en t�t dimma. Upplevelsen var snudd p� kuslig. Man visste att det fanns ett g�ng fartyg runtomkring sig. Samtidigt var det b�cksvart och synen mycket begr�nsad. �ven ljudet var d�mpat och det k�ndes som i en dr�m.

Dag 22 - fortsatt p� v�g till Torquau Dimman h�ller i sig.

Fartyg med stora tutor passerar, n�ra.

Vi passerade �ven 0-meridianen under natten., vilket p�bjuder ceremonier. Detta allt enligt Fredrik som har koll p� ceremonier. Man skall passera en nolla och ta en stor sup efter detta Detta gjordes, till Niklas f�rtret, mitt p� hans frivakt. F�rtret inte bara f�r att han v�cktes utan �ven eftersom att frukosten bestod av samma, tidigare beskrivna sup.

Senare fick vi besked av att Fredriks farfar avlidit. Vi har tidigare k�rt motor men kunde, till p� Fredriks vakt och gl�dje s�tta segel, vilket k�ndes bra eftersom farfadern var en stor och vida erk�nd seglare.

Dag 23 - Torquau - l�tsas-Fransk-riviera Vinden sviker och motorn g�r ig�ng. En av lamporna lyser och det antas att det �r varningslampan som varnar f�r att generatorn kr�nglar. Detta �r dock (troligtvis) inte fallet eftersom vi har ett glapp n�gonstans, som brukar sj�lvl�ka och varnignslampan noteras men ignoreras. Denna g�ngen var det dock oljelampan vilket uppt�cktes efter ett antal blink. Motorn st�ngdes av, olja fylldes p� och allt var frid och dunk.

Ang�ringen kl. 06.30 var sm�lurig eftersom fyrarna l�g framf�r staden varf�r en h-tes m�nga lampor var ig�ng. Stan var Englands motsvarighet till Franska rivieran med palmer, souvenirshoppar och gl�dlampor �verallt.

Senare p� eftermiddagen kom Johans kusin och h�mtade oss. Vi fick en god middag och h�mtade post och jag fick leka hela kv�llen med Julia 5 �r och Anton 2 �r.

Senare p� kv�llen var det dax att prova Torquaus uteliv. Rekordmycket nattklubbar och en massa folk f�r f�rsta g�ngen hittills. F�rsta intrycket var att tjejerna gjorde sitt b�sta, kallt men korta, korta kjolar. Senare p� kv�llen m�tte vi ett g�ng "Locals" varav en av dem var en halv galen halv- svensk. Vi bj�d ner dem i b�ten och volymrekord sattes av halv- svensken som kunde en hejar-ramsa till Manscester uniteds fav�r. Detta var den enda han kunde och den upprepades mycket och h�gt och ofta. Trevlig kv�ll.

Dag 24 - P� v�g mot Fallmouth Vi v�cktes av ett bes�k av familjen Ling och Julia fick �ppna luckor; Lady i en s�rskild s�t pos� med sn� p� nosen, Svarten med intensiv blick och lady med tom och intet s�gande dito, Elaka katter v�nder upp och ner p� en f�gelbur inf�r �gonen p� f�rf�rad lady, och Lufsen som ser lite mallig ut.

P� eftermiddagen satte vi kurs mot Fallmouth. P� v�g fr�n hamnen fick vi en fr�ga av Kustbevakningen, �ver VHF:radion om huruvida vi observerat en expolsion. Vi svarade nekande och t�nkte inte mer p� saken. (N�r vi senare angjorde Fallmouth s�g vi ett brinnande fartyg och det varnades p� radion f�r giftig r�k.

�verseglingen var underbar med halvvind till sl�r och ca 10 m/s med surfar p� v�gorna och en stj�rnklar himmel. Det var ca 10 grader varmt men j�mf�rt med n�r vi skrapade is p� v�gen mot Kiel.

Dag 25 - Fallmouth

Fallmouth gav smak av Englands gr�na kullar. Vidare visade sig stan best� av en l�ng gata med en massa mysiga och fr�cka aff�rer.

P� kv�llen �t vi en uts�kt fiskgrat�ng och lyssnade p� Radio Sweden och fick bland annat veta v�rldsnyheter som att man kommit �verrens om hur man skulle dra och finansiera s�derleden i Stockholm samt att nazister h�llit f�redrag p� Ume�s universitet (vilket i sig �r f�rdj�vligt).

Nu v�ntar vi p� bra v�der f�r att snarast dra �ver Biscaya - och - det lackar mot jul (idag �r det den 23:e).

Luck�ppning - Frikadelli best�llning hos Toney�s.

Dag 26 - Julafton

Julaftonsmorgon �gnades �t att fantisera �ver allt vi skulle �ta. Kompletteringar att g�ra var att handla lax s� Fredrik och jag gav oss ut p� stan f�r att handla. P� v�gen passerade vi en bank d�r det serverades champange, vin och ost och kexbricka - f�red�mligt. Gamla Fallmouth-gubbars kepsk�r sjung p� gatan och det var ganska juligt trots att sn�n inte var att finna.

V�l tillbaka i b�ten b�rjade frosseriet - Gl�gg och peppar kakor, sill och nubbe, lax, revbensspj�ll och lite skinka. Sedan kom tomten och det var dags f�r rim och julklapps�ppning. �ven Polly, v�r skeppspapegoja, var med och agerade stand-in f�r Kalle Ankas fotokollega.

Efter att ha sm�lt maten en aning gick vi ut p� stan. Den 24:e �r tydligen festardag och vi hade skoj.

Luck�ppning - ni kan inte gissa!

Dag 27 - Juldagen.

Vi �terh�mtade oss och spelade spel.

Dag 28 - Annandagen - Boxingday

Denna dag �gnades �t f�rberedelser inf�r Biscaya �verseglingen. Bland annat gick vi l�ng- l�ng v�g till Kustbevakningens kontor och fick oss en bra v�derleksrapport (iallafall f�r s�songen).

Som kanske �r bekant finns det tv� luriga saker med Biscayabukten - dels att kontinentalsockeln slutar d�r, vilket inneb�r att det grundar upp fr�n tusentals meter djupt till ett hundratal p� n�gra f� distans. Detta in sin tur inneb�r att alla v�gor som tagit sats fr�n Amerika reser sig upp eftersom det �r mindre vatten f�r v�gen att g�ra av med sin enegi p�. Det andra Biscaya �r k�nt f�r �r att l�gtryck rullar in fr�n atlanten eftersom de stabila h�gtrycken som huserar kring Ekvatorn trycker alla l�gtruck upp�t.

N�v�l, taktiken lades upp efter f�ruts�ttningarna givna i v�derleksrapporten. I princip skulle vi "skynda oss s�der �ver f�r att "missa" stormvindar. M�let sattes till Porto i Portugal.

Dag 29- Biscaya Efter att ha kontrollerat v�dret en g�ng till avgick vi vid halv fyra med tidvattnet. Som v�ntat hade vi motvind och f�r att h�lla tempot var vi tvugna att starta motorn vilket medf�rde att vi gick ganska h�rt �t b�ten (och oss sj�lva). Det bonkar och sl�r ganska mycket i en b�t som man med motors och segels kraft driver rakt mot v�gorna. Hur som helst s� h�ll vi tempot.

Fram�t natten blev vi erskorterade av delfiner vilket var en fantakstisk syn. Ett tjugotaltal delfiner hoppade runt omkring oss och visslade som tokiga. Vi tog det som ett bra tecken. Biscaya bj�d �ven p� mareld.

Dag 30 - Den bl� Atlanten - Blac de la Chapelle �ntligen har jag f�rst�tt Everts textrader om "den bl� atlanten" och varf�r man alltid m�lat vattnet bl�tt n�r det egentligen alltid varit mer gr�nt. H�r var vattnet bl�tt!

Klockan 22.35 befann vi oss p� gr�nsen mellan atlanten och kontinentalsockeln. V�gorna var konstiga och det m�rktes sakta men s�kert att vi g�tt ut p� djupare vatten men eftersom det bl�ste sydv�stligt ett tag s� fanns det nog andra tillf�llen n�r det m�rkts mer.

Dag 31 - Veliga vindar

Detta dygn vred vindarna, �kade och minskade ideligen. Detta fick bland annat till f�ljd att ett fall tappades rakt in i vindkraftverket och ett blad gick s�nder.

Dag 32 - Roderhaveri!

Fram�t eftermiddagen ballade rodret ut. Som tur �r kan vi anv�nda v�rt vindroder som n�droder och det funkar bra. Ingen direkt fara f�rel�g eftersom vi var l�ngt ut till havs. Efter lite mekande fick vi ig�ng rodret igen. Fr�n och med nu skall vi inspektera mekanismen oftare.

Fram�t natten uppt�cktes en reva i focken uppt�cktes och vi tog ner den samma. Alternativet till focken var att s�tta upp klyvaren, ett st�rre segel eller stormfocken, som �r betydligt mindre. Att s�tta upp klyvarn hade varit f�r mycket segel s� det blev stormfocken. Eftersom storen var ganska h�rt revad stog vi i princip still i motsj�n. Efter ett tag tilltog vinden lite och vi kunde g�ra fart igen.

Dag 33 - Ny�rsafton

De f�rsta timmarna bj�d p� ganska h�rd motvind och vi tackade v�r lyckliga stj�rna f�r att vi valt det mindre st�llet. Tillsammans med v�gorna kastades b�ten, vid ett tillf�lle rakt upp i luften och l�ttade helt fr�n vattnet. Naturligt nog landade vi med en ganska h�rd sm�ll.

Eftersom vinden fortfarande var emot oss och det drog ihop sig till ny�rsafton valde vi att g� in till La Corunja ist�llet f�r att kryssa ytterligare ett dygn p� Biscaya.

Vi anlade La Corunjas marina men blev bortk�rda av en vakt som bara kunda spanska. Ut till en boj...

N�r vi senare lade till vid bryggan m�ttes vi av tv� glada svenskar som visade sig vara mer riksbekanta �n vad vi f�rst trodde. Tv� dagar efter vi begav oss hemifr�n hade dessa glada gossar "f�rlist" p� Biscaya, enligt tidningarna iallafall (en tidning gjorde ett reportage som s�ldes vidare och vidare och vidare - ni vet -viskleken). Dom hade tagit in vatten via motorinstrumentpanelen och sakta men s�kert fyllt b�ten med vatten. N�r de b�rjade pumpa slogs l�nspumparna ut. Elen slogs delvis ut och mycket h�rd vind gjorde att dom tappade sin position. N�r dom n�rmade sig land beh�vde dom sin position vilket dom inte fick; ist�llet gav sig en r�ddningskryssare ut och lade sig bredvid och erbj�d dem b�rgning. Efter intensivt uppvaktande av r�ddningskryssaren blev svenskarna "r�ddade" och inbogserade till La Corunja. Sedan b�rjade prutande av r�ddningsavgiften. Som tur var f�r dem var den Svenske konsuln kompis med r�ddningsverkets chef och notan halverades.

En annan som vi tr�ffade var en "galen men inte dum" engelsman. Han hade tagit 18 dygn att passera Biscaya. Han hade seglat s�nder seglen och hade bara en stormfock att ta sig fram med.... Nu letar han efter segelmakare vilket verkade sv�rare �n det l�ter - "Manjana". En rolig detalj med denne engelsman �r att han ligger vid boj och ror in varje dag - med flytv�st p� eftersom han inte kan simma...

P� kv�llen var det fest som hette duga.

Dag 33 - �terh�mtning

Ny�rsdagen �gnades �t �terh�mtning samt bilbanerace. De tv� glada svenskarna var, f�rst�s utrustade med en bilbana - det skall varje v�lutrustad b�t inneha.

Dag 34 --

�terstoden av dagarna har �gnats �t fortsatt mekande/byggande p� b�ten samt inv�ntande av bra v�der. I skrivande stund bl�ser det s� att inte ens fiskarna l�mnar hamnen.

Sammanfattningsvis kan s�gas att vi nu har passerat tre av erk�nt jobbiga vattten p� helt fel �rstid. Trots alla l�ften om hur dj-ligt detta skall vara har det gott f�rh�llandevis bra. Det har varit kallt och vi har varit kl�dda d�r efter. Vi har tillochmed f�tt ta till skidglas�gon ibland men nu ser vi fram emot varmare v�der. Tidsschemat fungerar i princip (det reviderade iallafall) och vi r�knar med att vara p� Kanarie�arna inom ca tre till fyra veckor.

Skepp Ohoj,
Kalle och bes�ttningen p� Attuttal�r

Om Attuttalör